'Hur ska ungdomar kunna påverka en miljardindustri?'
Det är onsdag morgon och folk börjar samlas i föreläsningssalen där USO 2005 ska hållas, ett projekt som belyser sexualiseringen av ungdomar och det offentliga rummet utifrån ungdomars eget perspektiv. Publiken består till största del av gymnasiestudenter.
Zanyar Adami, redaktör för tidningen Gringo, tar plats på scenen som moderator och det första samtalet ska inledas under temat Reklam och tv:s påverkan på unga. Till allas förvåning saknas två av fyra debattörer.
- Anna Serner, vd för Sveriges Reklamförbund och ZTV:s musikchef Tony Zoulias har inte dykt upp ännu men vi får börja ändå, säger Zanyar Adami.
Samtalet mellan Ola Nilsson från Röda korsets ungdomsförbund och Helena Franck från RFSU blir lite tamt eftersom de tycker i princip likadant, och de två som saknas dyker inte upp alls. Tillsammans tar de upp frågor om reklam- och medieindustrin. Vad har de för ansvar?
- Jag tycker att de har ett stort ansvar. Ideal finns inte förrän man skapat dem och medierna skapar våra behov, säger Helena Franck.
Ola Nilsson håller med om att behov skapas.
- Behoven gör att vi vet vad vi vill ha redan innan vi går in på Seven eleven och väljer bland tidningarna i disken.
47,5 miljarder kronor lades på reklam förra året i Sverige, enligt Ola Nilsson. Det reagerar en deltagare i forumet på och undrar hur ungdomar ska kunna påverka en så pass stor bransch.
- Ungdomar kan inte slå ut miljardindustrin men vi kan bjuda motstånd och komma med egna alternativ som förändrar lite grann, och som kanske blir starten till en större förändring, säger Ola Nilsson.
Frågan om lagstiftning ska införas för att förhindra sexualisering i media och reklam är Ola Nilsson tveksam till.
- Det blir svårt att bestämma vad som ska vara tillåtet och inte, svårt att dra gränser.
Helena Franck tycker däremot att en lagstiftning bör ses över.
- När en diskriminerande reklam blir fälld får de ansvariga bara en tillsägelse. Där tycker jag att det krävs andra straff som till exempel böter, eller att företagen ska tvingas satsa pengar i projekt som arbetar med att förändra reklamen.
Manne Forssberg tar plats på scenen. Han har skrivit boken Kukbruk som handlar om sex och kärlek och gör upp med gamla könsroller. Synen på mäns respektive kvinnors sexualitet skiljer sig åt rejält.
- För det första saknas det ett bra ord för det kvinnliga könsorganet. 'Där nere' eller 'framstjärt', vad är det för ord att använda egentligen?
Medan han skrev boken avdramatiserades allt som har med sex att göra och han började använda ordet fitta för kvinnans könsorgan.
- Jag tycker det är ett bra ord, och vackert. Det betyder fuktig strandäng till skillnad från kuk som betyder liten utväxt.
Vad är en man? Hur ska en man vara?, Manne Forssberg ställer frågan till publiken. Associationerna blir hård, praktisk, trygg, stark, stor och feminist. En kvinna ska vara osäker, mjuk, vacker och smal enligt normen, säger publiken.
- Nu när jag har försökt att ställa mig utanför normerna och mallarna för hur man ska vara blir det bisarrt för mig att överhuvudtaget tala om manligt och kvinnligt. Varför är inte beslutsamhet kvinnligt?
Zanyar Adami menar att det är okej, så länge man är medveten om att det man gör är ens eget val.
En tjej i publiken frågar hur man ska kunna veta vad som är ens eget val, när vi är så styrda av normer och medier.
- Ja, man måste försöka ställa sig utanför, kliva ut ur normerna och försöka förstå vad man grundar sina val på, och ställa frågor till sig själv hela tiden.
Adami har på senaste tiden kommit underfund med hur olika han behandlar killar och tjejer.
- Jag skrev ett mejl till mina arbetskamrater på redaktionen, två killar och en tjej. Jag meddelade vad som gällde och till tjejen skrev jag: 'Du, Linda, kan bara fortsätta med att vara så där söt.'
Han tänkte inte på det själv när han skrev, mer än att 'det var väl snällt skrivet'.
- Det gäller att hela tiden aktivt tänka på vad man säger och hur man handlar.
