Mellan den 7 februari och den 7 maj har papperslösa invandrare som kan visa att de varit i Spanien i minst sex månader och som har kunnat visa upp ett kontrakt på att de har jobb i minst sex månader kunnat ansöka om arbets- och uppehållstillstånd.

Enligt statlig statstik finns det omkring 1,4 miljoner papperslösa invandrare i Spanien. Under förra året deporterades 120 000 utländska medborgare från landet. Det är en ökning med 30 000 jämfört med 2003.

Arbetsmarknadsminister Rafael Caldera tror att omkring 100 000 personer inte har utnyttjat amnestin, medan Mariano Rajoy, partiledare för högerpartiet Partido Popular, uppskattar antalet till tio gånger så många.

Yolanda Villavicencio, ordförande för organisationen AESCO, lägger sig någonstans emellan de två, och tror att det handlar om cirka 300 000 personer, bland dem fruar, äkta män och barn till personer som ansökt.

När Spanien öppnade amnestifönstret gjorde den spanske premiärministern José Luis Rodríguez Zapatero klart att när tidsfristen löpt ut ska Spaniens invandringslagar åter tillämpas strikt.

Det betyder att en person som vill arbeta i Spanien kommer att vara tvungen att teckna anställningskontrakt och visum innan man anländer till landet - annars kommer man att utvisas.

Arbetsmarknadsminister Caldera sa i måndags att Spanien genom amnestin har skapat bättre möjligheter för ekonomisk och social utveckling och mänsklig värdighet genom att så många arbeten har 'lyfts ut ur den svarta ekonomin'.

Under amnestiperioden befriades arbetsgivare från böter för att de utan att anmäla det hade papperslösa anställda. Nu kommer både arbetsgivare och arbetstagare att börja betalat avgifter och skatt till staten.

Hittills har 80 procent av ansökningarna som lämnats in gått igenom, nio procent håller på att behandlas och tre procent har fått avslag.

Den ickestatliga organisationen SOS Racismo har överklagat de ansökningar som fått avslag. Caldera har lovat att alla fall ska vara avgjorda i juli.

Av de närmare 700 000 som ansökt om arbetstillstånd arbetar 30 procent som hemhjälper, 20 procent inom byggbranschen, 20 procent jobbar med turism, 13 procent inom jordbruket och resten inom andra sektorer.

De största grupperna som inlämnat ansökningar kom från ecuadorianer, rumäner, marockaner och colombianer