Vem syr kläderna som vi har på oss? Ofta är det människor som har det mycket dåligt på arbetet. När vi köper kläderna, tjänar deras arbetsgivare pengar. Men de som har sytt kläderna får nästan ingen lön.

- Vi som köper kläderna kan ändra på det. Vi kan säga att vi vill att de som syr våra kläder ska ha det bra på sina arbeten. Då lyssnar företagen. Men om vi inte säger något, kommer företagen inte att ändra något, säger Joel Lindefors.

Joel Lindefors arbetar på Rena kläder. Rena kläder är flera organisationer som samarbetar. I Sverige är tio organisationer med i Rena kläder. I hela världen är 300 organisationer med. Det internationella namnet på Rena kläder är Clean clothes campaign.

Rena kläder arbetar med fyra saker. Joel Lindefors berättar.

- Vi informerar om hur arbetarna har det på fabrikerna. Vi informerar i media, men vi talar också med fackföreningar.

- Vi talar med företagen och visar dem vad vi tycker. Före OS visade vi vad vi tyckte för företag som tillverkar sportkläder.

- Vi har kontakt med dem som arbetar på klädfabrikerna. Vi talar med deras fack. Det är viktigt att vi hjälper dem och inte ger dem mer problem. Därför säger vi inte till folk att bojkotta några kläder. Om man bojkottar, förlorar arbetarna bara sina jobb.

- När de startar fackföreningar i fabrikerna, blir arbetsgivaren ofta hårdare. Då går arbetarna till Clean clothes i Amsterdam och ber om hjälp. Vi pratar med företagen och säger att det måste bli bättre på fabriken snart. Om det inte blir det, gör vi något. Ofta skickar vi massor med mejl till dem.

De säger till cirka 50 företag varje år att arbetarna måste få det bättre på deras fabriker. Det går inte alltid bra. Men ibland går det bra.

Rena kläder arbetar också med EUs handelspolitik. I Sverige handlar det mycket om offentlig upphandling, vad staten, kommunerna och landstingen köper in.

- Vi vill ändra reglerna. Nu köper staten, kommunerna och landstingen in massor av kläder. Men de säger ingenting om att de som syr kläderna ska ha det bra på sitt arbete. Våra skattepengar går alltså till slavarbete.

När man köper kläder, kan man fråga i affären: får arbetarna som syr kläderna lön? Hur länge arbetar de på dagarna? Får de ha rast?

Man kan också skicka vykort eller mejl till företagen.

- Man kanske inte tror att de bryr sig om det. Men om ett företag får flera hundra mejl och vykort, kan det hjälpa. Om man pratar om arbetarnas situation i media samtidigt, hjälper det oftast.

- När man köper kläder vill man gärna ha gott samvete. Man vill köpa 'rätt'. Men vi måste ju ha kläder. Det här är företagens ansvar.