Fria.Nu

De rika tar de fattigas vatten

Varje år dör tiotusentals indier av sjukdomar som beror på vattnet. Kanske har man för lite vatten eller kanske är vattnet smutsigt. Samtidigt exporterar Indien mat och varor med tonvis med vatten till länder där man badar i dricksvatten. Människor behöver få veta hur de rika länderna påverkar vattnet i de fattiga länderna, menar forskare.

Dinah bor i Nagapattinam i delstaten Tamil Nadu i södra Indien. Hon bor tillsammans med sin man och sina tre barn i en fräsch lägenhet. De har tre rum och modernt badrum och kök, men varje dag måste Dinah gå två trappor ner för att hämta vatten. Det brukar bli mer än 200 liter varje dag.– Vattnet i vår kran går nästan inte att använda. Ibland är det alldeles brunt. Vi använder det bara för att diska och spola på toaletten, säger hon.

I en kran nedanför trappan är vattnet bättre. Det vattnet använder familjen till att duscha och tvätta kläder. Dinah går dit sex gånger om dagen. Men vattnet är salt. Därför måste hon också gå till en kran som är 50 meter bort. Det vattnet kan de laga mat med och dricka. Dinah går till den fyra gånger per dag.Oftast kommer det vatten varje dag. Ibland varannan. Ibland på morgonen och ibland på kvällen. Det blir ofta långa köer när alla ska hämta vatten.– Där vi bodde förut var vattnet bättre. Den här lägenheten är bra och barnen har nära till skolan, men ibland funderar jag på om vattnet är bra för vår hälsa.

Två kilometer bort ligger ett område med mycket stora vatten-dammar.I Nagapattinam odlar man cirka 1 500 ton jätteräkor per år. Räkorna lever i en blandning av dricksvatten och saltvatten. Man använder tusentals liter vatten och många kilo kemikalier och antibiotika. Väldigt mycket dricksvatten går till räkor som människor i Europa och Nordamerika äter. Saltvattnet och kemikalierna förstör jorden och dricksvattnet.Ett annat problem är bomulls-industrin. Norr om Nagapattinam i delstaten Andhra Pradesh odlar man mycket bomull. Man använder väldigt mycket vatten och också väldigt mycket kemikalier. Detta påverkar vattnet och människorna som behöver vattnet.För att få så mycket bomull som vi använder i Sverige på ett år så använder man 755 miljoner ton vatten i Indien. Man behöver 2 720 liter vatten för att tillverka en t-shirt. För att tillverka ett par jeans behöver man 10 850 liter.Att producera en apelsin kräver 50 liter vatten. Till ett glas vin går det åt 120 liter. En kopp kaffe behöver 140 liter.Allt detta påverkar vattnet i länderna som odlar växterna. Ofta kommer varorna från länder som har ont om vatten.– De rika använder för mycket vatten. Då räcker inte vattnet till alla. De fattiga och miljön får betala, säger David Molden, forsknings-chef på International Water Management Institute, IWMI.

Han menar att människor inte förstår vad de rika länderna har att göra med vattenproblemen i världen. Alla vet att barnarbete är dåligt. Men få känner till problemen med vatten.David Molden vill att människor ska få information om vilka varor som är tillverkade på ett sätt som är rättvist och som inte använder för mycket vatten.– Vi kan påverka produktionen så att den blir mer hållbar och rättvis om vi vet hur de varor vi köper har blivit tillverkade och om vi låter bli att köpa vissa varor, säger han.Lätt svenska: Petra Hansson

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Dina kläder dricker Dinahs vatten

Tiotusentals indier dör av vattenrelaterade sjukdomar årligen. Samtidigt exporterar landet genom mat och varor tonvis med vatten till länder där man bokstavligen badar i dricksvatten. Nu behövs ökad medvetenhet om hur västvärldens konsumtionsmönster påverkar vattentillgången i fattiga länder, menar forskare.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2026 Fria.Nu