Fria.Nu

Krav på FN-tribunal efter mordet på Bhutto

Ett enigt FN:s säkerhetsråd har fördömt mordet på Pakistans oppositionsledare Benazir Bhutto och understrukit vikten av att ställa förövarna till svars. Men ännu har de inte hörsammat kraven på en oberoende internationell utredning av mordet.

I ett uttalande beskrev säkerhetsrådet det dödliga attentatet mot Bhutto som en 'terrorhandling'. Ordvalet har kritiserats eftersom det kan tolkas som ett indirekt stöd till Pakistans regering, vilka Bhuttos politiska parti PPP ser som de mest misstänkta förövarna.
Man kan fråga sig hur säkerhetsrådet kan veta att Bhutto mördades av terrorister och inte av den regering hon utmanade, och hur säkerhetsrådet kunde göra den bedömningen utan att först ha gjort en utredning.
Utkastet till uttalandet skrevs av USA, och den amerikanske representanten insisterade på att mordet skulle beskrivas som en terrorhandling och att USA:s allierade, Pakistan, ville ha med denna ordalydelse.
Efter diskussioner med delegater från Belgien och Afrika enades rådet om en något förändrat text. Men det slutgiltiga uttalandet uttrycker mer oro över 'terrorism' än över själva mordet på Bhutto. Ordet terrorism förekommer hela tio gånger oftare än namnet på den mördade pakistanska oppositionsledaren.
Kritiker undrar också varför säkerhetsrådet inte har begärt en oberoende FN-utredning efter mordet på Bhutto vilket de gjorde efter mordet på den libanesiske premiärministern Rafik Hariri som begicks under liknande omständigheter år 2005.

PPP och deras anhängare håller Pervez Musharrafs regering ansvarig för mordet på deras ledare. Musharraf, som styrde Pakistan som militärdiktator under åtta år och som nu fungerar som civil ledare, anklagar å sin sida muslimska 'terrorister' för mordet på Bhutto. Det gör även USA:s president George W. Bush. Men hittills har varken Musharraf eller Bush, som är allierade i det så kallade 'kriget mot terrorismen', presenterat några gedigna bevis som stödjer detta.
Bara timmar efter mordet anklagade regeringen talibanledaren Baitullah Mehsud, som har kopplingar till al-Qaida, för inblandning. Mehsud förnekar dock att han bär ansvar för dådet.
PPP vill nu att det internationella samfundet hjälper dem att få rättvisa. Bhutto bad själv om internationell hjälp för två månader sedan efter att ett bombdåd dödat över 100 av hennes anhängare i Karachi. Innan hon mördades riktade Bhutto anklagelser mot delar av landets militära underrättelsetjänst ISI för delaktighet i attentatet, men Musharraf vägrade tillåta en internationell utredning. Han skyllde bombdådet i oktober på terrorister och lovade att dessa skulle ställas till svars - samtidigt som han uppmanade oppositionsledaren att inte delta i några massmöten. Ingen har hittills ställts till svars för Karachi-attentatet.

Pakistan har styrts av militärdiktaturer under över 30 år sedan landet bildades 1947. Nästan samtliga diktatorer har haft stöd från USA. Bhuttos far, Zulfiqar Ali Bhutto, var den enda pakistanska ledare som öppet hamnade på kollisionskurs med USA. Han hängdes av den USA-stödde diktatorn Muhammad Zia-ul-Haq 1979.
Benazir Bhutto var 25 år då hennes far avrättades. Hon spenderade därefter fem år i isolering fram tills hon 1984 tilläts resa till London. När hon återvände hem 1986 gick miljontals pakistanier ut på gatorna och visade sitt stöd för hennes kamp mot det militära styret.

Benazir Bhutto vann de nationella valen 1988 och blev premiärminister men hon klarade inte att styra landet under hela den femåriga mandatperioden bland annat på grund av motstånd från militären. Bhutto återfick makten 1993, men återigen ersattes hon av en president med nära band till landets militära ledarskap innan hon suttit en hel period. Båda gångerna avsattes Bhutto efter anklagelser om korruption som dock aldrig har bevisats. Efter att ha levt i exil i omkring åtta år återvände hon nyligen för att delta i valkampanjen. Under sin kampanj har Bhutto utmanat både landets religiösa extremister och Musharrafs regering.
Regeringen har efter mordet ändrat sin version av vad som hände. Först sa man att attacken genomförts av en självmordsbombare, men nu lyder den officiella versionen att Bhutto dog på grund av att hennes huvud slog i biltaket på grund av explosionen.
Bhuttos parti PPP har dock insisterat på att Bhutto dödades av två kulor. En som genomborrade hennes huvud och en annan som träffade i nacken. En obduktion har dock inte genomförts då Bhuttos lik skickades till byn som hennes familj kommer ifrån samma dag hon dog.

På frågan om FN kommer att agera på PPP:s krav på en internationell utredning har flera FN-tjänstemän vägrat svara, men inte helt uteslutit möjligheten.
- Vi har inte mottagit något officiell begäran från den pakistanska regeringen. Vi kan inte göra något förrän vi får en sådan begäran, säger FN-talespersonen Farhan Haq.
Musharraf vill dock inte ha FN:s inblandning utan har istället bett om assistans från den brittiska kriminalpolisen Scotland Yard.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

FN försöker medla i Kenya

Inget tyder på en snar lösning på den politiska krisen i Kenya. Omkring 500 personer har dödats sedan valet den 27 december och hundratusentals människor har blivit hemlösa. FN-tjänstemän har trätt in och försökt medla mellan presidentsidan och oppositionen för att hitta en fredlig lösning på krisen.

Mikrokrediter ger kvinnor en bättre ställning i samhället

I dag slutar ett internationellt toppmöte mellan hundratals finans-experter och aktivister. De har diskuterat nya sätt att ge fattiga människor små lån som ska hjälpa dem att klara sig bättre. Mikrokrediterna har hjälpt kvinnor på landsbygden särskilt mycket.

Världen blir rikare men de fattiga blir fattigare

Trots makalös ekonomisk tillväxt de senaste åren har de rika blivit rikare och de fattiga allt fattigare, enligt en ny FN-rapport.. Rapporten har sammanställts inför FN-toppmötet om utveckling och FN:s framtid den 14-16 september. Rapporten visar att världen är mer polariserad i dag än för tio år sedan.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2025 Fria.Nu