Kvinnor förlorar rätt till a-kassa
Regeringen vill att fler människor ska arbeta. Därför blir det svårare för arbetslösa att klara sig. Det drabbar speciellt kvinnor.
Vid Stora hamnkanalen mitt i Göteborg sitter 17-åriga Destiny och hennes 42-åriga moster Anne i solen en eftermiddag.
Anne har jobbat 14 år i hemtjänsten. Sedan födde hon barn och utbildade sig på komvux. Nu är hon arbetslös sedan drygt ett år. Hon får socialbidrag. För att få lite mer pengar jobbar hon svart ibland också. Mest städar hon på kontor. Hon får 100 kronor i timmen.
– Jag har hamnat helt utanför systemet. Som tur är kräver socialtjänsten inte så mycket. De vet hur svårt det är att få arbete, säger Anne.
Annes systerdotter Destiny har just hoppat av tvåan i gymnasiet, trots att hon hade bra betyg. Hon har jobbat lite på restaurang under våren.
– Man får inte jobb för att man har gått i gymnasiet. Man får jobb för att man har erfarenhet från arbetslivet. Dessutom bor jag ensam och måste betala hyra, säger hon.
Kvinnor förlorar mer än män på regeringens arbetsmarknads-politik. Fler kvinnor än män har arbeten med låga löner. Fler kvinnor än män har tillfälliga arbeten eller jobbar deltid. Därför förlorar kvinnor mer på de hårdare reglerna för a-kassan. Skatten på löner har blivit lite lägre. Men kvinnor tjänar mindre på det än män, eftersom de oftast har lägre löner.
Kvinnor förlorar också mer på den höjda avgiften för a-kassan.
– Många förändringar som nu kommer drabbar kvinnor väldigt hårt. Många kvinnor får betala en högre avgift för en försäkring som de kanske inte får ut ett öre på, säger Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ.
Cirka 100 000 kvinnor kommer inte att ha rätt till a-kassa om de blir arbetslösa, säger TCO. Nu måste man ha arbetat minst halvtid för att få pengar från a-kassan om man blir arbetslös. Men cirka 100 000 kvinnor arbetar lite mindre än halvtid.
Regeringen visste att det skulle bli så. Men de sa att EG-domstolen får bestämma om det är ett brott mot EU:s regler om jämställdhet. Den 6 februari anmälde därför TCO Sverige till EU-kommissionen.
– Kommissionens tjänstemän har försökt säga nej till vår anmälan. Men tidigare har de godkänt sådana här krav bara om man samtidigt har underlättat att anställa de här grupperna, säger Samuel Engblom, jurist på TCO.
Regeringen håller med om att det kan bli svårare för en del grupper. Men på lång sikt tjänar alla på att det blir fler arbeten, säger de.
– Vi har en politik för att alla ska komma i arbete. Vi har inte en politik för att hjälpa vissa grupper, säger Mårten Wennberg på arbetsmarknadsdepartementet.
En städerska som arbetar halvtid tjänar ändå på de nya reglerna, säger regeringen. Städerskan betalar cirka 450 kronor mindre skatt per månad än tidigare. A-kasseavgiften har blivit högre, men inte så mycket högre. Därför får hon ändå mer pengar än förut.
Feministiskt initiativ vill inte ha några speciella regler för att det ska bli lättare att anställa kvinnor.
– Man ska inte hitta på några krumbukter. Det handlar om rättigheter för halva mänskligheten. Kvinnorna ska få vad de har rätt till genom lagar, regler och klarspråk, säger Gudrun Schyman.
Det har blivit lägre skatt på städhjälp hemma. Gudrun Schyman tycker att det är dåligt för kvinnor. Men Anne i Göteborg håller inte med.
– Jag tycker att det är bra med ett avdrag för hushållsnära tjänster. Jag ser inga problem med jämställdheten och känner inga karlar som inte lagar mat hemma och städar, säger hon.
Lätt svenska: Malin Bergendal
