Allborgarrätten är ett nyskapat ord av Jan Rydén för vad som skulle kunna bli den urbana motsvarigheten till allemansrätten. Vi vet hur vi ska uppföra oss i skog och mark, men i staden är vi osäkra på både rättigheter och skyldigheter. Trots att vi lever i ett alltmer urbant samhälle.

Men vad får vi göra i staden egentligen? Och vem är det som bestämmer och sätter gränser?

Allemansrätten är en praxis som blivit lag. Det är en sedvänja, men själva uttrycket etablerades först på 1940-talet, efter en statlig utredning (1937). En andra semestervecka hade tillkommit och stadsborna skulle ut i skog och mark. Det kom dock att dröja fram till 1994 innan allemansrätten skrevs in i regeringsformen under parollen ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

Genom ett antal publika samtal kring allborgarrätten samlas material in för en kommande bok om allborgarrätten. Boken skall fungera som utgångspunkt för fortsatta samtal kring våra rättigheter i stadsrummet. Projektet genomförs med stöd av Konstnärsnämnden.

Jan Rydéns ultimata mål är att allborgarrätten ska in i regeringsformen. ”Alla ska ha tillgång till staden enligt allborgarrätten”.

Inom ramarna för samtalet kommer även konstnären Kristoffer Svenberg att berätta om sitt projekt ”Mallrats – Mallralinjen”, som är ett samarbete med Göteborgs konsthall där Kristoffer Svenberg ihop med ungdomar testat det offentliga rummets möjligheter och begränsningar. Genom workshops och performance undersöker Svenberg var gränsen för det offentliga rummet går genom arbeten i privata och halv-privata rum som exempelvis kommersiella gallerior. För närvarande arbetar Svenberg med ett projekt på Moderna Museet inom verksamheten Museum Museum. Ett projekt och en verksamhet som riktar sig till unga vuxna.