Blogg

Blogg

Många tidningar backar

Alla stora svenska prenumererade morgontidningar backar, visar ny statistik.

Det hjälper inte oss, men det är ändå skönt att se att vi inte är de enda som har det tufft. Nya siffror från företaget Orvesto visar att nästan alla tidningar går bakåt. Att vi ligger kärvt till behöver alltså inte bero på att vi gör något fel utan kan ses som en del av en bredare trend.

Tur att vi har så många härliga prenumeranter som hjälper till genom att sprida ordet och ger bort prenumerationer till sina vänner för att vi ska klara oss. Jag betvivlar att GP (minus 4,2 %) eller Sydsvenskan (minus 3,2 %) har lika engagerade läsare.

Gratistidningarna verkar vara de enda som går framåt, vilket gissningsvis beror på att folk har fått det tuffare och väljer det billigaste alternativet.

Fria Tidningen

Det går åt rätt håll

Vi får in jättemånga nya prenumeranter – men har långt kvar.

Sedan vi drog i gång vår stödkampanj på webben och i tidningarna i slutet av förra veckan har vi fått in hundratals nya prenumeranter. Det är fantastiskt roligt att så många tycker att våra tidningar är viktiga. Om det fortsätter i den här takten kommer vi att klara målen och förhoppningsvis inte behöva lägga ner någon tidning.

Men då måste det verkligen fortsätta i den här takten. Här på redaktionen kämpar vi på som galningar och försöker komma på nya sätt att sprida ordet samtidigt som vi pusslar ihop nästa tidning. Inom kort går ett mail ut till alla som inte förnyat sina prenumerationer för att få dem att skicka in den där fakturan som kanske ligger och skräpar i någon byrålåda.

Vi är otroligt tacksamma för all hjälp vi redan har fått från våra gamla och nya prenumeranter. Om du vill göra något finns det flera möjligheter:

  1. Mest uppenbart: Ta en prenumeration – just nu får du en lokaltidning i tre månader för bara 93 kronor.
  2. Ge bort en prenumeration – du får två nummer av klimatmagasinet Effekt som tack.
  3. Sprid länken till vår stödsida till dina vänner och ovänner:
    http://www.fria.nu/fria-behoever-ditt-stoed
    Om du har Facebook kan du gå in på sidan och klicka "gilla" så dyker länken upp i dina vänners nyhetsflöde. På stödsidan kan du också kommentera och ställa frågor om kampanjen.
  4. Hjälp dina vänner att få upp ögonen för oss genom att dela med dig av artiklar som du gillar på vår sajt. Du som har Facebook kan klicka på "gilla"-knappen som finns under varje artikel. Andra delningsalternativ finns längst upp till höger på varje artikelsida.
  5. Ännu ett alternativ är att bjuda in vänner till vårt Facebook-evenemang. De som deltar får löpande information om hur det går (men inte så ofta att det blir jobbigt, vi lovar).

 

Det var allt jag kan komma på nu. Har du fler förslag, posta dem gärna i kommentarsfältet nedan.

Vi har en bit kvar, men vi ska nog fixa det här!

Fria Tidningen

Det är i tiden med odling

Vi är i en tid av förändring. Odling har blivit trendigt till exempel. Det tycks nästan lika trendigt som att matblogga eller att renovera ett gammalt  torp. När jag var liten var bonde ett skällsord och nu är det tillsammans med läkare ett yrke som folk säger sig helst vilja ha i nästa liv.

Varför? (jo för att det är logiskt....)
Kanske har det börjat gå upp för oss att vi alla måste äta och då måste maten komma någonstans ifrån bortom Icas hyllor. Sedan tiden då folkhemsbygget startade har vi rusat bort från våra bondska rötter, men nu pratas det åter om en grön våg. Unga stadsbor skaffar kolonilott och drömmer om livet på landet. Kanske vi åter börja uppskatta det som föder oss, nämligen jorden och de som brukar den.

Mångtydigt
Vilka behov finns dolda i det återuppväckta intresset för odling? Stressen i städerna är en viktig faktor. Grön rehabilitering har tillsammans med mindfulness seglat upp som en vetenskapligt belagd och betrodd behandling för utbrändhet. Hälsomedvetenhet och intresset för matlagning har ökat. TV-kockarna sjunger alla närproducerades råvarors lov. Behovet av ett rent samvete kring sin konsumtion har också blivit viktigare. Att ha översikt över koldioxidutsläpp och arbetsförhållanden är förstås allra lättast om man själv har odlat sin middag. Odling i städerna har också en viktig integrerande funktion. Ute i förorterna vimlar det av proffsodlare, som kommit hit på flykt eller av andra skäl. När jag började odla var det de kinesiska tanterna, som inte kunde ett ord svenska, man sneglade på.

För egen del startade intresset för odling genom min farmor och farfar. När jag var liten fick jag och mina kusiner var sin liten lott vid deras torp att sköta, med en potatisplanta, fyra lökar och några morötter. De växte båda upp i Värmland på självförsörjande gårdar på 20-talet. Farfar bar alltid några ekollon i fickan som han planterade när han hittade en lämplig plats, och farmor är fortfarande oöverträffad på att ta vara på jordens och skogens gåvor.

För mig handlar odling om relationen till jorden. När jag odlar blir det ett sätt för mig att träda in i det där ständigt pågående kretsloppet. Det handlar om att lära känna, kommunicera med och kunna tolka den feedback som kommer från jorden jag vill bruka. Jag blir kompis med maskar och fjärilar,  förundras över att skatorna kan vara så förtjusta i körsbär, och frustreras över att kirskål är det som växer bäst. Jag delar salladen med haren, och låter gräset växa till klöverblommor så att humlorna får mat. Att lämna platsen bakom datorskärmen och gå ut och stoppa fingrarna i jorden, gör att  livets grundläggande förutsättningar blir lite tydligare. Jag är inte en religiös person i ordets traditionella betydelse, men detta är för mig en andlig upplevelse.

Göteborgs Fria
  •  

Annons

© 2026 Fria.Nu