Det är en solig söndag och marknaden breder ut sig på Barcelona-stadsdelen Ravals gator. Nyfikna besökare strosar bland borden där det säljs second hand-prylar och egendesignade kläder, hantverk och konsthantverk. Sedan den ekonomiska krisen slog till arrangeras allt fler marknader av den här typen i Barcelona.

– Det är ett sätt för folk att sälja vad de har hemma, men också en möjlighet att kunna få ut sina egna produkter, säger Carolina

Lopez, 26 år.

Hon har betalat 25 euro för sin marknadsplats, där hon säljer kjolar, klänningar och tröjor som hon själv har sytt.

– Jag började sälja mina egna kläder för sex månader sedan. Det är så här jag ser mig själv tjäna pengar i framtiden, säger hon.

På den ena av de två ställningarna hänger Carolinas färgglada plagg. De är gjorda av sammet, bomull, indiska saris och även en del syntet. På den andra hänger kläder sydda av kvinnor som tidigare varit offer för trafficking. Carolina går en utbildning i konstterapi, och i den ingår praktik där hon håller i workshops för nigerianska kvinnor som lyckats ta sig ur prostitution.

– Det är ett sätt för dem att lära sig ett yrke. Jag är där för att hjälpa dem med symaskinerna och för att ge kreativa förslag. Alla kläderna är gjorda av återanvända tyger, berättar hon.

Än så länge är Carolina bara i uppstarten av sitt företag. Sina egna kläder säljer hon för 25 euro styck, då kan hon tjäna tio euro per plagg.

– Jag har inspirerats av kompisar som lever på det här. De kan få ut upp till 2 000 euro i månaden.

Carolina Lopez har en textilutbildning i botten. Men de senaste jobben har varit på de stora mässhallarna i Barcelona där hon kontrollerat in- och utpasserande.

– Lönen var jättedålig och det fanns inga möjligheter för mig att utvecklas vidare, berättar hon.

Därför valde hon att satsa på sin dröm. Att vara ung i Spanien är svårt, tycker hon. Många lägger ut pengar på en utbildning som de sedan aldrig får möjlighet att använda sig av.

– Vi går bakåt i Spanien just nu. Jag skäms för det här landet, säger hon.

På fem år har arbetslösheten bland spanska ungdomar ökat från 18 till 58 procent. Det gör att Spanien tillsammans med Grekland är värst i Europa

– Många vänner kan inte alls arbeta inom det som de har studerat. Därför är utvägen att hitta egna projekt, utifrån det jag ser omkring mig i min umgängeskrets, berättar Carolina.

I Sydeuropa flyttar man hemifrån senare än i Sverige av kulturella anledningar. Men det självständiga livet dröjer även längre på grund av krassa ekonomiska skäl. Upplevelsen av att kanske aldrig kunna flytta hemifrån är nu en verklighet för många ungdomar. För att kunna ta kontroll över sin situation är en möjlighet att bli husockupant. Carolina har själv bott i ockuperade hus under flera år i Barcelonas norra förort Badalona.

– Det är jättedyrt att hyra rum inne i Barcelona. Men där ute finns det många tomma fastigheter med trädgård, säger hon.

I Spanien uppskattar man att det nu finns runt en miljon tomma bostäder, samtidigt som hemlösheten skjuter i höjden. Hundratusentals vräkningar har utförts av de spanska bankerna sedan fastighetsbubblan sprack. Plataforma de Afectados por la Hipoteca (PAH) - “Plattform för de som drabbats av bolån” - organiserar alla dem som blivit av med sin bostad eller riskerar att bli det på grund av att de inte klarat av de hårda återbetalningskraven på sina bolån. Efter vräkningen måste de dessutom fortsätta att betala av på sina lån eftersom bostäderna belånats till långt större summor än vad de egentligen är värda. I Spanien finns relativt få hyresrätter, men även hyresgästerna är en hårt drabbad grupp. Förutom hemlöshet har följden också blivit att människor tagit livet av sig när de förlorat sina hem. Minst tolv fall har uppmärksammats i spansk media. Det finns inga officiella siffror, men enligt PAH har runt 400 000 vräkningar genomförts i Spanien sedan krisens första år 2007.

PAH har fötts ur 15 maj-rörelsen, som våren 2011 samlade massdemonstrationer i hela Spanien. Massprotesterna syns inte inne i stadskärnorna på samma sätt längre, men “de indignerade” fortsätter att kämpa på lokal nivå. PAH har bland annat mobiliserat för att hindra vräkningar genom och blockera vägen när polis eller brandkår kommer för att verkställa dem.

Samtidigt som folk blir av med sina hem står tusentals nybyggda hus och lägenheter, uppförda under den spanska fastighetsboomen, tomma eftersom ägarna inte får dem sålda. Aktivister från PAH - gamla, unga och vanliga barnfamiljer - har ockuperat bostäder för att skaffa tak över huvudet när de blivit hemlösa. I Spanien har man talat om dem som den “nya vågen av ockupanter.” Carolina Lopez flyttade redan som 18-åring till ett ockuperat hus tillsammans med en en grupp andra ungdomar. Hon tillhör den äldre, systemkritiska ockupationsrörelse som länge haft ett stabilt fäste i Barcelona.

På loppmarknaden i Raval har hon just sålt en av sina prickiga klänningar. I framtiden vill Carolina fortsätta att kombinera klädsömnaden i sitt företag med konstterapin. Hon ska söka pengar från organisationer för att kunna driva projekt i utvecklingsländer.

– Jag vill fortsätta att genom utbildning ge kvinnor en möjlighet att skaffa sig ett yrke, säger hon.