Vi träffar Farah Osman, en 18 år gammal avhoppare, i Somalias huvudstad Mogadishu. Osman borde inte vara en härdad soldat i sin ålder. Men han har stridit för den militanta islamistgruppen al-Shabaab de senaste sju åren och utbildats av utländska jihadister i hantering och reparation av vapen. Nu har han lämnat al-Shabaab och befinner sig tillsammans med 800 andra avhoppare från gruppen vid rehabiliteringscentret Sarendi i Somalias huvudstad Mogadishu. Vid centret erbjuds avhopparna yrkesutbildning och centrets verksamhet stöds av norska utrikesdepartementet. Osman hoppas att han snart kommer att vara återintegrerad i samhället och kunna arbeta för den somaliska försvarsmakten.

Han minns inte exakt när han rekryterades av al-Shabaab, men det var i slutet av 2006 - det år då USA-stödda etiopiska trupper invaderade Somalia för att stödja den somaliska federala övergångsregeringen.

Det var en mycket varm dag när han som elvaåring på väg hem från skolan hejdades av en tidigare lärare från en lokal religiös skola som tog med honom till ett al-Shabaab-läger. Osman kände sig först panikslagen och satte sig under ett träd. Den tidigare läraren återvände med en grupp män och de delade ut flaskor med mineralvatten och dadlar till de unga pojkarna. Sedan talade en mulla i timmar om det heliga kriget, fiendskapen med Etiopien och hur viktigt det var att försvara landet.

- Paradis efter döden, pengar och högt anseende var övertygande motiv. Vad de lovade var oemotståndligt. De erbjöd en mobiltelefon och en månadslön (på motsvarande 330 kronor), berättar Osman.

Han tillägger att det inte var det enda som fick honom att gå med i organisationen.

-Jag ville verka mäktig och vara respekterad och folk respekterade en man med vapen.

Osman säger att alla verkade redo att offra sina liv för att försvara sin religion och sitt land. Han blev utbildad av somalier, däribland Adan Hashi Farah "Eyrow", en krigsveteran som bildade al-Shabaab, som uppstod ur de militanta delarna av de islamiska domstolarna i Mogadishu. Farah dödades av amerikanskt bombflyg som attackerade hans hem i staden Dhuusomareeb i centrala Somalia i maj 2008.

Under fem år rörde sig Osman genom krigsärrade byggnader i Mogadishu och skogsområden nära gränsen mellan Kenya och Somalia. Han stred mot etiopiska trupper och afrikanska fredsbevarande styrkor i ett heligt krig för ett paradis efter döden.

Men i oktober 2011 genomförde al-Shabaab en självmordsattack vid utbildningsdepartementet i Mogadishu. Fler än 70 personer dödades och de flesta av dem var studenter som var vid departementet för att få information om sina stipendier.

-Det var då jag insåg att al-Shabaab inte kämpade av religiösa skäl, eller i ett heligt krig. Ett heligt krig förs inte på det sättet, säger Osman.

Han är inte den första eller sista att lämna organisationen. Hundratals soldater i hela södra Somalia har lämnat in sina vapen och överlämnat sig till regeringen sedan 2010 då de erbjöds amnesti, beskydd och en bättre framtid.

Al-Shabaab har en ansträngd ekonomi efter strider på flera fronter och efter förluster av strategiska orter väntas ännu fler lämna organisationen. Regeringen har erbjudit avhoppare boende och arbeten.

I september förra året skedde det hittills största avhoppet då 250 soldater i staden Jowhar, cirka åtta mil från Mogadishu, gemensamt lämnade al-Shabaab.

Khalif Ahmed Ereg, chef för underrättelsetjänsten i Mogadishu, sa vid ett möte med pressen i februari att avhoppen har ökat dramatiskt och att ytterligare avhopp väntas de kommande månaderna.

Landets underrättelse- och säkerhetstjänst gör en bedömning av avhopparna innan de får ingå i rehabiliteringsprogram. Kritiker hävdar att många av dem fortfarande har starka band till al-Shabaab.

Ibrahim Sheikh Hassan, tidigare professor i statskunskap vid Strategy College i Mogadishu att det finns många brister i den bedömning som görs av landets underrättelse- och säkerhetstjänst. Han menar att al-Shabaab genomför en planerad infiltration av regeringens säkerhetsstyrkor.

-De vill få avhoppen att verka genuina men planerar att genomföra destruktiva operationer, säger Hassan.

Detta förnekas av underrättelse och säkerhetstjänsten. Dock uppges att flera självmordsattacker i huvudstaden genomförts av falska avhoppare. I januari genomförde en al-Shabaab-medlem en självmordsattack vid presidentpalatset med syfte att döda landets premiärminister. Mannen hade innan dess uppgett att han lämnat organisationen. En regeringssoldat dödades och flera andra skadades.

Hassan menar att underrättelsetjänsten borde använda en annan strategi och nyttja avhopparnas kunskap istället för att inlemma dem i säkerhetsstyrkorna.

Rehabiliteringscentret Sarendi i Mogadishu är för närvarade det enda i sitt slag i landet. Men premiärminister Abdi Farah Shirdoon lovade i mars att tio nya center för avhoppare från al-Shabaab ska öppnas i landet.

En tjänsteman från en av regeringens rehabiliteringsprogram, som vill vara anonym, säger att det för närvarande finns ytterligare 800 al-Shabaab-desertörer i de södra och centrala delarna av Somalia.