Att Sveriges elever presterar allt sämre jämfört med resten av världen har väckt kritik mot utbildningsminstern som menar att det är ett resultat av decennier av skolverksamhet med felaktigt fokus. Jan Björklund (FP) vill med sitt besök peka på att läsning är viktigt för eleverna samtidigt som han försvarar sin skolpolitik.

– Det har varit en trend under en väldig massa år att eleverna ska ta mera eget ansvar för sin utbildning. Problemet med det är att en del elever klarar av det, medan andra kommer efter. Detta är en väldigt viktig orsak till att betygen har sjunkit. Därför måste vi återgå till en mer traditionell modell med lärarledd undervisning, säger han.

Läroplanen ska bli mer målinriktad och en högskoleutbildning för framtida lågstadielärare införs. Men resultatet av satsningarna kommer märkas av först om många år, vilket Jan Björklund menar är typiskt för skolpolitiken och menar att det vi i dag märker av är 1990-talets skolpolitik.

Men redan i höst införs begreppet ”förstelärare”, en befordringsmöjlighet som om två år ska innefatta var tionde grundskolelärare i hela Sverige.

– Skolhuvudmannen väljer ut de skickaligaste lärarna till förstelärare. De kommer att coacha nya lärare, bli huvudansvariga för sitt ämne och får en ganska rejäl lönehöjning som bekostas av staten.

Med detta vill regeringen höja yrkets status och skapa karriärmöjligheter för framgångsrika pedagoger så att de i mindre utsträckning lockas av att lämna skolverksamheten.

– Duktiga lärare blir ofta rektorer, men jag menar att man måste kunna göra karriär inom själva undervisningen, säger Jan Björklund.

Vilka kriterier och riktlinjer som kommer att ligga till grund för en befordran är inte bestämt än utan kommer att redovisas i slutet av månaden. Kostnaden för denna reform beräknas till drygt 900 miljoner kronor årligen.

– Detta kommer att kosta pengar och det måste det få göra. I dag har vi ett alldeles för svagt söktryck. Det går i genomsnitt en sökande per plats vilket innebär att alla som söker får jobb. Det finns ingen lämplighetsprövning.

Angående kritiken som har riktats mot att betyg ges redan från sjätte klass menar Jan Björklund att forskningen kring ämnet går isär. Samtidigt påpekar han att sådan forskning endast bedrivs i Sverige då det i resten av världen är en självklarhet med betyg vid tidig ålder. Frågan om betyg kopplar han även ihop med sin vision om en mer målinriktad skola.

– När man tar bort betygen tar man bort ett resultatfokus. Det här är en viktig anledning till att Sverige sedan 1980 har farit utför i resultattabellen. Förekomsten av betyg skapar ett stort fokus på undervisningsresultat hos elever, lärare och föräldrar. Att vi flyttar ner betygen igen kommer åter att öka fokus på resultat, menar Jan Björklund.