Fram till nu har det inte funnits några begränsningar för hur stora jordarealer som enskilda investerare tillåtits ta över i Tanzania. Men nu bekräftar Peniel Lyimo vid premiärministerns kansli att regeringen har beslutat att införa gränser för dessa företag.

– För storskaliga investerare i sockerrör har taket satts vid 10 000 hektar, medan gränsen för risodlingar går vid 5 000 hektar. Att gränsen för sockerrör är betydligt högre beror på att dessa även kan användas vid produktionen av el, säger Lyimo.

Åtgärden välkomnas av de organisationer som sedan länge krävt att regeringen ska agera för att stoppa fenomenet med markrofferier, kallat ”land grabbing”.

År 2008 lanserade den tanzaniska regeringen en satsning för att öka de privata investeringarna i landets jordbruk. Två år senare började regeringen bjuda in utländska företag att satsa på odlingar av bland annat sockerbetor, majs, ris och kassava. De utländska investeringarna i Tanzania har dock kritiserats av såväl lokala organisationer som LARRRI, som den oberoende amerikanska tankesmedjan Oakland Institute.

Enligt LARRRI:s ordförande Yefred Myenzi har närmare 80 000 hektar jordbruksmarker i landet leasats ut till rika investerare. Detta har i sin tur resulterat i mängder av konflikter.

– Det har rapporteras in fler än ett tusen fall av konflikter om jordar där fattiga bönder ställts mot mäktiga investerare, säger Myenzi.

I en rapport från Oakland Institute anklagas även det stora amerikanska energibolaget AgriSol Energy för att ha tagit över stora jordarealer i Tanzania. I rapporten kritiseras företaget för att ha dragit fördel av att över 160 000 burundiska flyktingar, varav många livnär sig på småjordbruk, nu riskerar att bli vräkta från de marker där de levt i många årtionden.