Abdirahman Mahdi, grundare av den separatistiska rebellgruppen ONLF, säger att det för närvarande inte finns några möjligheter att fortsätta samtalen.

De fredssamtal som hölls mellan ONLF och den etiopiska regeringen i mitten av oktober strandade efter att regeringssidans företrädare ställt som krav att rebellerna skulle acceptera landets författning. Detta vägrade ONLF att gå med på, med hänvisning till att kravet stod i strid med vad de båda sidorna tidigare hade kommit överens om. Efter sammanbrottet skyllde båda sidor på varandra.

– Vi måste börja genom att skapa en dialog, men det framstår som om de redan innan förhandlingarna inleddes hade beslutat att överge samtalen, säger Mahdi.

Parterna har fört samtal sedan i våras, men de första officiella förhandlingarna hölls i början av september. Detta var också det första mötet på hög nivå, där Etiopiens försvarsminister Siraj Fegessa och Mahdi deltog. Efter dessa inledande samtal tycktes båda sidor se optimistiskt på framtiden.

Nu har dock Mahdi meddelat regeringssidan att frågan om landets konstitution måste avgöras av befolkningen, inte av ett enskilt politisk parti.

– En regering kan inte bara kräva av folket att de ska acceptera konstitutionen, en folkomröstning måste hållas, säger han.

Det var just frågan om konstitutionen som tände gnistan i konflikten mellan ONLF och regeringen 1994. Innan dess hade ONLF gått samman med många av den etiopiska regeringens nuvarande ledare under kampen för att få bort diktatorn Mengistu Haile Mariam, men snart försämrades relationerna.

ONLF hade förhoppningar om att en folkomröstning skulle hållas kring frågan om provinsens självständighet, vilket den etiopiska regeringen dock vägrade. Det ledde till att rebellerna återgick till den väpnade kampen.

ONLF hävdar att man strider för självständighet för de människor som lever i det område som numera kallas somaliska regionen, på grund av att så många människor i detta område har somaliskt ursprung. Enligt rebellerna har den etiopiska centralmakten gjort sig skyldiga till mängder av människorättsbrott i Ogaden.

– Vi är marginaliserade och förvägrade våra grundläggande rättigheter. De förödmjukar vårt folk genom att tvinga på oss en regering som vi inte har röstat fram. Vårt folk dödas, det finns ingen pressfrihet och ett humanitärt embargo är infört, säger Mahdi.

Den etiopiske analytikern Jawar Mohammed menar att det inom regeringen råder delade meningar om hur man ska agera gentemot ONLF. Enligt honom finns det en falang som vill slå ut rebellrörelsen med militära insatser, medan en annan falang, som har större kontakter med omvärlden, vill se en fredlig lösning på konflikten.

Officiellt har dock den etiopiska regeringen förklarat att de avbrutna förhandlingarna beror på ONLF, som avvisat kravet på att acceptera landets konstitution.

Emilio Manfredi, Etiopien-expert vid International Crisis Group, menar att det för närvarande är svårt att gå vidare.

– Klyftorna är för stora och den etiopiska regeringen har ännu inte kommit fram till vem som egentligen är dess ledare (efter att premiärminister Meles Zenawi avled tidigare i år, reds. anm.). Samtidigt måste ONLF komma fram till hur nära man kan komma att acceptera konstitutionen utan att helt förlora sin legitimitet, säger Manfredi.

Samtidigt som förhandlingarna framstår som fullständigt misslyckade oroar sig många bedömare för att striderna istället nu ska förvärras, med fler människorättsbrott i regionen.

– Vi kan komma att se ett ökat våld eftersom ONLF både inom och utom landet måste bevisa att de fortfarande är en politisk kraft att räkna med. Som svar på det förväntas även den etiopiska regeringen inleda en stor militär offensiv, säger Ogaden-experten Kjetil Tronvoll vid Oslos universitet.

En internationell biståndsarbetare som befinner sig i regionen påpekar att det är lokalbefolkningen som blir störst förlorare i de strandade fredssamtalen.

– Som vanligt är det lokalbefolkningen som får lida. Båda de stridande parterna kommer sannolikt att förvärra människorättsbrotten, och regeringssidan kommer att fortsätta att förhindra att hjälpsändningar når regionen, säger biståndsarbetaren, som inte vill bli citerad med sitt namn.