Socialstyrelsen har inför 2013 beslutat att prioritera de ideella föreningar i Sveriges kommuner som inte har nått så långt i kvinnofridsarbetet eller som ligger i uppstartskedet. Vilket får konsekvenser för Uppsala som har kommit långt i det arbetet. Nämnden för hälsa och omsorg i Uppsala har diskuterat om kommunen ska gå in och kompensera för de pengar som försvinner. Nu riskerar ideella lokala organisationer, som Uppsala Kvinnojour och Uppsala Stadsmission, att förlora de resurser som hittills har garanterat kvinnofridsarbetet.

- I år har Kvinnojouren tagit emot 380 personer som har sökt hjälp, Nexus har tagit emot ungefär 140 personer. Det är där kritiken ligger. Man ska inte bygga upp en kommunal verksamhet för att konkurrera ut de ideella, säger Eva Christiernin (S), ledamot i nämnden för hälsa och omsorg.

Nämnden har enligt Eva Christiernin ännu så länge resonerat sig fram till att kommunen sannolikt ska kompensera delvis med motiveringen att man bara ska tillskjuta pengar för verksamhet som Uppsala Kvinnojour har och som den kommunägda och relativt nystartade verksamheten Nexus inte har.

- Vi har ingen aning om vad som kommer hända och sitter just nu med ansökningarna för nästa år. Men helt klart är att minskade bidrag får som konsekvens att vi måste avskeda, sager Susanne Stamboulido-Tellebo, jourrådgivare vid Uppsala kvinnojour.

Susanna Stamboulido-Tellebo berättar att föreningsbidraget från kommunen hittills täckt kostnaden för två tjänster och kvinnojourens lokaler medan det statliga utvecklingsbidraget täckt ytterligare en tjänst och det skyddade boende som jouren disponerar. Om kommunen inte ändrar sin hållning i ärendet, innebär det att Uppsala Kvinnojour måste se over sina kostnader och då tvingas att avskeda.

- Vad gäller Nexus så är det bra att kommunen kliver in och gör det arbete de ska göra. Det är bra att de finns men det är synd om den verksamheten äventyrar vår. Vår statistik i år är oförändrad trots att Nexus startat, en ny kvinna kontaktar oss var tredje dag. Problemet är så pass utbrett att fler aktörer behövs, de medverkar till att synliggöra det stora mörkertal som finns.

Varför beslutades det då att Nexus skulle startas när de i dagsläget riskerar att agera konkurrent istället för komplement? Även om Uppsala ligger ganska långt fram i kvinnofridsarbetet ansåg kommunen enligt Eva Christiernin att det behövdes mer resurser för arbetet mot våld, detta trots att den nya verksamheten riskerade att konkurrera ut de verksamma ideella organisationerna. Uppsala har enligt henne som mål att vara nationellt ledande inom det arbetet.

- Det behövs fler aktörer. Skulle en till kvinnojour i Uppsala bildas så skulle inte trycket på varken Nexus eller Uppsala Kvinnojour minska, det skulle bara komma fler då. Det är ju bra att kommunen har en verksamhet inom det arbetet, men den ska inte användas för att konkurrera ut de befintliga ideella organisationerna, säger hon.

Stig Rådahl (M), ordförande i nämnden för hälsa och omsorg, alla berörda parter verkar mena att fler, inte färre aktörer berhövs på kvinnofridsområdet. Hur tänker sig nämden att detta ska göras utan resurser?

– Det finns i dag inget beslut som rör detta. Vi har tittat på alla olika typer av möjligheter men allt befinner sig på ett diskussionsstadie. För mig är det nummer ett att det ska finnas en verksamhet där kvinnor får hjälp och som nummer två att den verksamheten kan konkurrensutsättas.

Men hur menar du då att fungerande verksamheter som bedrivits helt och hållet med statliga och kommunala medel ska kunna fortsätta om de inte får samma resurser som tidigare att röra sig med?

– Det är just den frågan vi kommer att diskutera. Jag ber om att få återkomma i frågan för att inte föregripa diskussionen.