Kritiserad Tobinskatt får grönt ljus
Trots starkt motstånd från Sverige får tio EU-länder grönt ljus från kommissionen att genomföra en skatt på finansiella transaktioner, en så kallad Tobinskatt. Svenska regeringen vill inte uttala sig om beslutet förrän frågan diskuterats i EU-nämnden.
– Ett mycket positivt besked. En sådan här skatt är bästa sättet att få bukt med de värsta avarterna av finansspekulation, och visst är det en framgång för Attac-rörelsen i Europa som länge drivit frågan, säger Hans Sundberg från svenska Attac till Fria Tidningen.
– Synd bara att beslutet inte kom före finanskrisen. Då hade de finanshajar som i dag tömmer Grekland och Spanien på kapital i alla fall fått betala lite skatt.
För drygt ett år sedan presenterade EU-kommissionen ett förslag till skatt på finansiella transaktioner inom EU. Motivet var bland annat att banker och andra finansföretag skulle var med och betala för finanskrisen, som de bidragit till genom riskfylld utlåning. Snart stod det dock klart att förslaget, som krävde enhällighet, inte skulle gå igenom. Främst Sverige och Storbritannien sa nej och hotade med veto.
På franskt initiativ formerades då en grupp länder som ville använda EU-fördragets möjligheter till så kallat förstärkt samarbete. Det innebär att de, efter klartecken från kommissionen och ministerrådet, inom ramen för EU:s institutioner och regelverk kan komma överens om lagar som gäller endast dem. De länder som nu fått godkänt för en gemensam Tobinskatt är Tyskland, Frankrike, Österrike, Belgien, Portugal, Slovenien, Grekland, Italien, Spanien och Slovakien. Fler länder kan ansluta sig senare.
Frågan ska även behandlas av EU:s finansministrar i mitten av november. Detta blir dock en formalitet eftersom beslut om förstärkt samarbete tas med kvalificerad majoritet och de berörda länderna redan har säkrat tillräckligt med stöd för sin linje.
Den internationella Attac-rörelsen har sedan starten haft införande av en Tobinskatt som främsta mål. De kräver emellertid också att inkomsterna från skatten ska gå till utveckling i världens fattiga länder, något kommissionen inte föreslår.
– Personligen har jag ändå viss förståelse för att medlemsländerna låter skatten gå in i sina budgetar, så som läget är i Europa med underskott och nedskärningar. Och när ett system väl är infört kan det alltid ändras, det är en fråga om politiska styrkeförhållanden, säger Hans Sundberg.
Den nya skattens exakta utformning är ännu inte klar, men utgångspunkten är det förslag kommissionen presenterat. Något som förmodligen innebär att också svenska finansföretag måste betala en tobinskatt när de ägnar sig åt värdepappershandel med företag i länder som infört den.
Så sent som i våras gjorde finansminister Anders Borg bedömningen att frågan om en Tobinskatt ”var på väg bort från EU-agendan”. En bedömning som nu visat sig helt felaktig. Fria Tidningen har sökt ansvariga på finansdepartementet med frågor om hur den svenska regeringen avser att agera efter kommissionens beslut, men fått besked att inga kommentarer görs förrän frågan diskuterats i riksdagens EU-nämnd.
Tobinskatten:
Förslaget om en skatt på finansiella transaktioner presenterades först av den amerikanska ekonomen och nobelpristagaren James Tobin redan på 1970-talet. Tanken var att dämpa den snabba och spekulativa handeln på finansmarknaderna som ansågs ha negativa följder på samhällsekonomin som helhet.
Attac:
Attac bildades i Frankrike 1998 som en del av en växande globaliseringskritisk rörelse. Dess viktigaste krav är införandet av en Tobinskatt, och det fulla namnet lyder i svensk översättning ”Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner till medborgarnas väl”. Attac är idag verksamt i ett 50-tal länder.
