Klockan är 18.00 och den akademiska kvarten gör sig gällande även under kvällstid. När klockan slagit 18.15 har dock ett 30-tal åhörare i varierande ålder slagit sig ned i de mossgröna stolarna. Niclas Nilsson berättar hur han vid ett tillfälle besökte ett gymnasium och frågade om de kände till Expo? Efter en stunds tystnad räckte en kille upp handen och svarade; ”ja det är väl ni som fotograferar nakenbilder för Slitz?” Tydligen finns det något som heter Slitz Expo förklarar han, och många killar trodde därför att föreläsningen skulle handla om något helt annat.

Niclas Nilsson kom i kontakt med tidskriften Expo under gymnasietiden och började sedan arbeta för dem 2010. Men redan under barndomen fick han med sig värderingar hemifrån om alla människors lika värde. I Tyringe i Skåne där Niclas Nilsson är uppväxt fanns en flyktingförläggning med många människor från det forna Jugoslavien. Pappan och hans farfar var engagerade i förläggningen och bjöd hem barnen som bodde där på fika och lek, och han blev snart kompis med dem. När förläggningen brändes ned av en person med anknytning till nazistiska grupperingar reagerade Niclas starkt.

– Det var då jag förstod att rasism var fel.

Intolerans är ett begrepp som sammanfattar idéer och föreställningar om människor och individer, exempelvis antisemitism och islamofobi menar Niclas Nilsson.

– De intoleranta människorna ser inte individen, de ser bara en föreställning. Intolerans är därför något som kan drabba alla människor.

”Den mångtydiga toleransen” är en studie från 2009 där svenska gymnasieelever svarat på hur de förhåller sig till de grupper som ofta utsätts för fördomar och diskriminering i samhället. Undersökningen visar bland annat att ungefär 50 procent av de tillfrågade är tveksamma till vad de känner inför muslimer.

För Expo är det viktigt att nå denna grupp, men ett stort ansvar vilar även på skolorna menar Niclas

– Många skolor har en temadag kring mångkultur, sen är man nöjd och tycker att man har gjort sitt. Men tolerans är ett långsiktigt arbete, och måste bli en prioriterad fråga.

I skolvalet 2010 mer än fördubblade Sverigedemokraterna(SD) sina röster i jämförelse med valet 2006. Men lösningen ligger inte i att stänga ute SD från skolorna anser Niclas.

– Ett bättre alternativ vore istället att bjuda in till en debatt där de andra partierna förklarar varför de är emot SD:s politik. På så sätt får ungdomarna ett tydligt alternativ till SD.

– Vi måste också våga prata mer om vad de yttersta konsekvenserna blir av rasism och intolerans. Självmordsbombaren i Stockholm, och Anders Behring Breivik är bara några exempel.

Efter cirka en timma får åhörarna en bensträckare på 15 minuter och sedan följer en kort genomgång av Sverigedemokraternas partihistoria, från organisationen Bevara Sverige Svenskt till bildandet av SD 1988 och deras inval i riksdagen 2010.

– Man måste förstå Sverigedemokraternas rötter för att förstå partiet idag.

Föreläsningen avslutas med en rad frågor från åhörarna om hur exempelvis andra främlingsfientliga grupper förhåller sig till SD, och hur SD ser på svenskhet och flyktingpolitik.

Hur stor är risken att händelsen på Utøya inträffar i Sverige?

– Oj, det är svårt att säga. Det handlar om en individ. Men idéerna och åsikterna som Breivik uttrycker är inget unikt, och de finns även i det svenska samhället. Det som skiljer är att de flesta förkastar hans handling eller hans metoder.

Hur går man tillväga om man vill verka för att förebygga främlingsfientlighet?

– Det finns många sätt att engagera sig på, exempelvis i ett parti eller i en förening. Men tystanden är fördomarnas bästa vän, och det viktigast är att våga bryta den.