Förra helgen framträdde Mitt Romney på den amerikanska organisationen National Rifle Associations årliga konvent i St. Louis, Missouri. Romney är vid det här laget nästan garanterad att vara Republikanernas kandidat i höstens presidentval. Men konventet är ett obligatoriskt kampanjstopp för högerkandidater i USA och Romney använde tillfället för att försöka stärka sin ställning bland konservativa gräsrötter.

– Vi behöver en president som står upp för jägares och sportskyttars rättigheter och för dem som vill skydda sitt hem och sin familj. President Obama har inte gjort det. Det kommer jag att göra, sa Romney i sitt tal.

Konventet skedde bara några dagar efter gripandet av George Zimmerman, den man i Florida som anklagas för att ha mördat en obeväpnad svart tonåring vid namn Trayvon Martin. Zimmerman undgick länge ett gripande, eftersom han kunde stödja sig på en lag som skyddar den som har agerat i självförsvar.

Trayvon Martins fall visar att den amerikanska vapenlobbyn inte bara är framgångsrik i att bevara sina medlemmars möjlighet att bära vapen, utan också i att expandera innehållet i begreppet ”självförsvar”. NRA har varit pådrivande i att runt om i USA pressa på för lagar som avskaffat skyldigheten att fly vid hot om våld, även på platser utanför sitt eget hem. De här lagtexterna ser olika ut i olika delstater, men gemensamt för dem alla är att de gör det svårt att omedelbart gripa den person som säger sig ha använt våld i självförsvar – precis som George Zimmerman.

Den konservativa samlingsorganisatonen ALEC har också stor betydelse i lagstiftningsoffensiven. ALEC – American Legislative Exchange Council – består av politiker, storföretag och organisationer som tillsammans utarbetar lagtexter. De här lagarna implementeras sedan i delstater där Republikanerna har makten. ALEC har butikskedjor som Walmart bland sina medlemmar och anses ofta ligga bakom lagar som slår mot arbetares rättigheter, men på senare tid har man haft stor framgång i att sprida sociala lagar som till exempel självförsvarslagen i Florida eller lagstiftning som gör det svårare för fattiga människor att rösta.

NRA var till en början försiktiga med att kommentera händelsen i Florida, men valde till slut att bemöta anklagelserna om medskyldighet i Trayvon Martins död. I ett tal till konventet i St. Louis sa organisationens VD Wayne LaPierre att media är sensationslystna och att NRA:s kritiker väljer att bortse från allt det våld som många andra oskyldiga amerikaner utsätts för. Våld som han menar kunde ha förhindrats om offren varit beväpnade.

– Innan det här talet är slut kommer två amerikaner att ha blivit dödade, sex kvinnor våldtagna, 27 av oss rånade och ytterligare 50 misshandlade. Det är den hårda verklighet vi står inför, varje dag. Men media bryr sig inte, sa LaPierre.

Men även om NRA har ett stort inflytande över amerikansk politik finns det nu tecken på att ett kulturellt skifte håller på att ske. Idag finns minst ett vapen i vart tredje amerikanskt hushåll, men det sker en stadig minskning av den vapenägande delen av befolkningen. För fyrtio år sedan handlade det om vartannat hushåll. Opinionsundersökningar visar att den amerikanska allmänheten är mycket mer positiv till vapenrestriktioner än NRA vill låtsas om att den är. Till och med bland NRA:s egna medlemmar tycker så många som 69 procent att det ska vara obligatoriskt med bakgrundsundersökningar.

Efter Trayvon Martins död har ALEC deklarerat att de i fortsättningen uteslutande kommer att fokusera på ekonomiska frågor. NRA är medvetna om att deras segrar lätt kan gå förlorade. Det var så sent som på sjuttiotalet som amerikanska politiker och jurister började tolka grundlagen så som NRA vill att den ska läsas. Formuleringen om medborgares rätt att beväpna sig i försvar för sin delstat blev till individens rätt att bära vapen i nästan alla offentliga situationer.

Vid NRA:s konvent i St. Louis uttrycktes en rädsla för att president Obama, om han får en andra mandatperiod, kommer att få möjlighet att tillsätta en ny domare i högsta domstolen. I värsta fall skulle de mer vänsterlutande domarna i så fall bilda en majoritet mot den konservativa synen på människors rätt att bära vapen. Hittills har dock Barack Obama inte visat någon vilja att förändra de amerikanska vapenlagarna.