Forskare mötte representanter från livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet för att diskutera nya rön från forskningen kring ekologisk mat och dess eventuella hälsoeffekter. Seminariet behandlade både bekämpningsmedlens påverkan och näringsinnehållet i maten.

Frågan om ekologisk mat har direkta hälsofördelar för människan har diskuterats i många år och olika studier som försöker jämföra näringsinnehållet visar på olika resultat.

– Sammantaget är de skillnader man kan visa på mycket små, även om det finns studier där det framgår stora skillnader, säger Axel Mie, som forskar om näringsinnehållet i ekologisk mat vid Karolinska institutet.

Däremot kan man se skillnader när det gäller ekologiskt kött. Fettfördelningen är en annan i det ekologiska köttet, andelen av fettsyrorna omega 3 och omega 6 är högre.

– Men man kan få samma resultat med konventionell djurhållning. Det beror på vilket foder man ger djuren. Ekologiska bönder ger djuren mer lokalproducerat foder istället för soja, palmolja, och majsprotein. Skillnaden med ekologisk odling är framför allt att det blir mindre gifter i naturen, inte näringsinnehållet i maten, säger Jana Pickova, forskare vid SLU.

Den mest uppseendeväckande studien presenterades av den holländska forskaren Machteld Huber. Ett antal höns delades in i två grupper. Den ena fick ekologisk mat i två generationer och den andra konventionellt djurfoder. Sedan utsattes hönsen för påfrestningar av immunförsvaret, något som störde hönsens tillväxtkurva.

Resultatet var att hönsen som fått ekologiskt foder repade sig betydligt snabbare än de andra hönsen.

– Det är en väl utförd studie, som tyder på att det finns något mer i växten än vitaminer och mineraler som är välgörande. Min slutsats är att det inte är någon idé att titta på enskilda näringsämnen. Om man äter en adekvat kost gör det ingen skillnad om det är 20 procent mer c-vitamin. Det finns inga bevisade fördelar med det, säger Axel Mie.

När det gäller bekämpningsmedel är det i första hand de som arbetar med kemikalierna som drabbas av de negativa effekterna. Produkterna kontrolleras innan de säljs på den svenska marknaden.

Men allt kan inte mätas i kontrollerna. När det gäller till exempel hormonstörande effekter saknas fortfarande mycket kunskap.

– Hormonstörande effekter är något man börjar bli orolig för, men man jobbar med det i EU. Växthusmedel stoppas om man ser att det har en sådan påverkan, säger Annelie Widenfalk, Livsmedelsverket.

Ett annat problem är att det inte finns sammantagna gränsvärden för hur mycket kemikalier som får finnas i ett livsmedel. Olika kemikalier har sina egna gränsvärden som inte får överskridas, men det finns inga begränsningar när det gäller den totala mängden kemikalier. Kunskaperna om hur kemikalierna samverkar är också begränsad.