Två veckor efter att landstinget annonserade en satsning på 10 miljoner för att minska vårdköerna i Uppland, meddelar Akademiska sjukhuset att verksamheten ska spara in 350 miljoner på två år, varav 220 miljoner redan i år. Personalkostnaderna ska minska med 183 miljoner, vilket motsvarar ungefär 300 heltidstjänster.

Neddragningar kommer att ske inom samtliga yrkeskategorier på sjukhuset. För att inte behöva sparka medarbetare kommer personalminskningen ske genom att sjukhuset inte anställer ny personal när medarbetare går i pension, eller slutar av andra skäl.

– Det kommer att skapa stora luckor i den vård Uppsalas invånare behöver. Det är också väldigt svårt att dra ner på platser eftersom vi redan har problem med överbeläggningar. Jag förutsätter att sjukhuset tänker sig att utreda de olika förslagen, säger Torbjörn Karlsson, Uppsalas allmänna läkarförenings ordförande.

Trots färre vårdplatser och 300 färre medarbetare planerar sjukhuset att öka försäljningen av vård till andra landsting och på så sätt dra in 75 till 80 miljoner extra.

Torbjörn Karlsson tvivlar på att det är möjligt.

– En del av den dagkirurgiska verksamheten flyttades till Akademiska när Samariterhemmet nyligen lades ner. Det är inte logiskt att tränga in dagpatienter där de ska ta hand om mer komplicerade åkommor och samtidigt tro att man kan ta hand om fler riks- och regionpatienter. Sjukhuset får inte så stora inkomster om man inte har lokaler så att man kan utföra operationerna, säger han.

Enligt Annika Jonasson, Vårdförbundets ordförande skulle en ökning av personalen nära patienten, vara ett bättre sätt att spara in pengar.

– Genom att öka personalen skulle vi kunna minska vårdtiden. Det måste vara rätt vård i rätt tid, så att patienten ligger på avdelningen under en kortare tid. Det går inte med ännu färre sjuksköterskor. Redan i dag händer det att en person får vänta fyra timmar på en värktablett. De säger att vårdkvaliteten måste bibehållas men vi anser att den måste bli bättre, säger hon.

Rimligare arbetsvillkor så att personalen orkar är en annan viktig del, menar hon.

– När det gäller kostnader på personalsidan måste man se över kostnaderna för sjukskrivningar, timvikarier och övertid. Många gånger får folk göra saker som ligger utanför deras område – till exempel att en sjuksköterska får sitta en halv dag och ringa in en kollega till kvällen. Många anställda jobbar för mycket och får inte tillräckliga återhämtningsperioder – de kan ringas in på sina lediga dagar. I dag händer det att unga fullt friska unga människor som fått heltid går ner till deltid för att de inte orkar.

Enligt landstingsrådet är neddragningarna nödvändiga.

– Akademiska sjukhuset har gått minus i 25 till 30 år och landstinget har skjutit till pengar. Därför har sjukhuset nu tre år på sig att betala av sin skuld till landstinget, säger Miriam Eriksson (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Om verksamheten gått back i 25 år kanske budgeten varit felplanerad?

– Ja, det kanske har varit felbudgeterat i vissa fall. Men nu har man den här planen för att komma i budgetbalans. Om det inte funnits ett underskott hade det inte behövts neddragningar, då hade den här budgeten räckt.

Varför höjer ni inte tillfälligt sjukhusets budget för att balansera underskotten istället?

– Vi kan inte höja budgeten mer utan att höja skatten.

Hur mycket skulle skatten behöva höjas för att få in de 350 miljoner som behövs?

– Det vet jag inte. Men det kan bli nödvändigt med skattehöjningar framöver för