”Kvinnans livmoder en kollektiv egendom”
Hedersbegreppet har debatterats flitigt genom åren. Uppsala Fria Tidning bad antropologen Mikael Kurkiala reda ut begreppen. Han har själv forskat om hedersvåld, är docent i kulturantropologi och studierektor för grundutbildningen vid Uppsala universitet.
Hur definieras hedersbegreppet?
– Det har att göra med släktens ansikte utåt. Den vanligaste formen av hedersvåld riktas mot unga kvinnor och handlar om kvinnans sexuella renhet, men det handlar mer om risken och ryktet snarare än om man faktiskt har haft sex. Om en person avviker från hederskoden färgar det av sig på alla i kollektivet. Man kan säga att kvinnans livmoder är gruppens kollektiva egendom.
Kan man prata om olika typer av hedersförtryck?
– Man kan alltid tänja på begreppet och prata om heder på olika sätt, men heder här är kopplat till kvinnans sexuella renhet. Det finns företeelser som har vissa likheter – till exempel dueller mellan adelsmän förr i tiden, men det är inte samma sak. Till exempel riskerar inte gärningsmannen själv sitt liv i avrättandet när det gäller hedersmord.
Hur vanligt är det med hedersförtryck?
– Det är svårt att säga. Man brukar säga att det är 70 000 till 80 000 kvinnor som lever med starka begränsningar i Sverige i dag men det är inte alltid förenat med fysiskt våld.
Är det missvisande att använda ordet heder?
– En del tycker det och anser att heder inte har något med våld att göra. Men det är en normativ uppfattning. Personligen tycker jag att begreppet är bra eftersom det fångar in gärningsmannens motiv ganska bra. Hedersmord går ut på att återställa något – familjens heder – inte att förinta något.
Hur ser du på debatten kring hedersbegreppet?
– Efter mordet på Fadime var tre tolkningar möjliga: antingen lade man förklaringen hos individen och pratade om enskilda galningar, eller så ansåg man att det handlade om en könsmaktsordning som är universell, eller så såg man det som ett kulturspecifikt uttryck.
– Tidigare, efter mordet på Pela, var det könsmaktsperspektivet som gick segrande ur debatten, men efter Fadime blev det mer accepterat att prata om kulturspecifik logik, mycket på grund av att hon själv lyfte frågan. För tio år sedan ansågs det kontroversiellt, det sågs som rasism att prata om hedersvåldets speciella logik och det finns fortfarande en slags förnekelse.
– Personligen tycker jag att det är bekymmersamt att vissa vägrar se det speciella med den här typen av våld. Det är inte bara kvinnor som drabbas och kvinnorna är också aktiva i upprätthållandet av familjens heder. Man kan inte bara kategorisera det som ”mäns våld mot kvinnor”. Det är lika illa, men det har en annan logik. Hedersvåld handlar inte om att kontrollera ”sin kvinna”. Det har en annan logik och ses inte av gärningsmännen som något ont.
