Den tidigare Massachusettsguvernören Mitt Romney har bäst chans att slå demokraten Barack Obama i presidentvalet i november, om man får tro konservativa väljare. Och med två segrar från Iowa och New Hampshire i bagaget ser allt ut att gå Mitt Romneys väg. Men samtidigt som väljarkårens tvekar inför den slutgiltiga omfamningen, gör de republikanska medtävlarna ett sista försök att slita ledarkandidaten i stycken.

Omsorgsfullt dissekeras hans tid som guvernör för liberala delstaten Massachusetts, hans ombytliga övertygelser i konservativa hjärtefrågor så som abortfrågan, och hans tjugofem år som kallhamrad ”gamkapitalist” i finansvärlden.

Nobelpristagaren och ekonomen Paul Krugman menar att Mitt Romneys största utmaning som moderat republikan 2012 skulle vara att den sittande presidenten Barack Obama redan ockuperar den positionen. Hur rasar man som republikan mot en president som förlängt Bush skattesänkningar för de rikaste, tar äran för bin Ladins död och som varit en god vän till Wall Street?

Mitt Romney har valt att attackera Obama för att vara en ”svag ledare” som ”ber om ursäkt för Amerikas roll i världen”.

– Svaghet inbjuder till aggression. Den bästa vän som freden någonsin haft är ett starkt Amerika. Amerika är en kraft för det goda och jag tänker aldrig be om ursäkt å Amerikas vägnar, sa Romney nyligen inför en samling applåderande konservativa krigsveteraner.

– Med mig som USA:s president kommer Iran aldrig få ett kärnvapen.

Ex-guvernören talar också om Obama som ”en socialist” som vill ”förvandla USA till en Europaliknande socialistisk välfärdsstat” och som inte kan skapa jobb. Romney lovar att riva upp den federala sjukförsäkringsreform, i republikansk folkmun kallad ”Obamacare”, som många konservativa inte anser vara konstitutionell.

Men som guvernör genomförde Romney ett sjukförsäkringssystem till stora delar likt Obamacare, med bland annat obligatorisk försäkring, lobbyistinflytande och en förstorad offentlig sektor. Detta gör honom till en något mindre trovärdig kritiker av Obamas plan.

– Det vi gjorde i Massachusetts var ingen federal plan utan en delstatlig plan, har Romney svarat sina kritiker.

En annan kritik som framförs gäller investmentföretaget Bain Capital som Romney var med och grundade på 1980-talet. Företaget köpte in sig i bolag, rekonstruerade dem och sålde dem med förtjänst – eller lade ner dem, om det var mer lönsamt. Anklagelser om ”gamkapitalism” från Rick Perry och andra politiska motståndare haglar nu över kampanjen. Men bortom retoriken förefaller kollegorna och Romney själv överens om att riva upp de nya lagar som reglerar finansmarknadens möjligheter till spekulation.

Alla spekulationer regleras däremot gärna när det kommer till Romneys mormonska tro. I intervjuer han har till och med åberopat sin ”konstitutionella rättighet” att inte behöva besvara frågor om sin tro. Mormonismen är en känslig fråga i USA. En del kristna grupperingar ser på trosläran som en kult eller sekt med en snedvriden syn på svarta och homosexuella och föredrar istället en ”vanlig” kristen kandidat. För andra är mormonismen i sig oviktig.

”Problemet är inte att han är mormon”, förklarade en konservativ kommentator. ”Problemet är att han i sina offentliga värderingar inte varit tillräckligt mycket mormon.”

Som aspirerande guvernör i Massachusetts var han en gång i tiden en uttalad förespråkare för kvinnans rätt att välja.

– Jag anser att abort bör vara lagligt och säkert i det här landet. Jag anser att vi ska upprätthålla och stödja Roe vs. Wade [högsta domstolens beslut att kvinnor har en grundlagsskyddad rätt till abort], sa Mitt Romney 1994 och bekräftade sin hållning 2002. Men inför presidentvalsrörelsen 2008, då han behövde nå de mer konservativa väljarna, hade han ändrat sig.

– Högsta domstolen bör riva upp Roe vs. Wade och ge delstaterna makten att avgöra om abort ska vara laglig i respektive delstat eller inte, sa Romney då.

Mitt Romneys ombytlighet i konservativa frågor som abortfrågan oroar tveklöst den socialkonservativa delen av partiet. Det är istället de moderata mittenväljarna som burit fram Mitt Romney till två primärvalssegrar. Återstår så att se om de gör det en tredje gång vid nästa premiärval i konservativa South Carolina.