Peruansk gruvkonflikt avgörs internationellt
Gruvbolaget Newmont går till domstol för att utöka sin gruvbrytning i Perus högland. Provinsen Cajamarca har sagt nej till utvinningen av miljöskäl, men regeringen vill vänta och låta en internationell utredning avgöra konflikten.
Den stora gruvkonflikten i Perus högland fortsätter. Det nordamerikanska gruvbolaget Newmont meddelade nyligen att man kommer att dra provinsregeringen i Cajamarca inför domstol. I slutet av förra året förklarade provinsregeringen Newmonts gruvprojekt Congas ”ogenomförbart”. Provinsen Cajamarca har protesterat i flera månader mot den planerade guld- och kopparutvinningen i Congas-gruvan. I november utlystes undantagstillstånd då provinsguvernören tillsammans med folkrörelser ledde en regional strejk mot gruvan i två veckor. Strejken avlystes och protestledarna gick med på att låta internationella experter bedöma gruvans effekter på miljön.
Många invånare i Cajamarca tror att den nya gruvan kommer att förgifta sjöar och marker. De känner väl till Newmont. Bolaget är huvudägare i Yanacocha, som driver Latinamerikas största guldgruva i just Cajamarca-provinsen.
Journalisten Malena Wåhlin besökte området för att undersöka gruvan för Swedwatch räkning förra året. Hon hade lovats att få besöka gruvan och tala med företrädare för gruvbolaget, men när hon kom dit hade man ändrat sig. Invånarna i området kring gruvan var mycket kritiska mot Newmont.
– De som bor i byarna runt gruvan eller byar som flyttades för att möjliggöra utvinning var arga på bolaget. De säger att de inte hade fått tydlig information om projektet och att de hade fått dåligt betalt för den mark de sålde till bolaget. En del hade också hotats för att sälja sin mark. Vattnet har ibland förorenats och bevattningssystemen för åkrarna har påverkats.
Alla är dock inte negativa till gruvan.
– I provinshuvudstaden har många fått jobb i gruvan eller som underleverantörer till gruvbolaget. De märker inte av miljöproblemen på samma sätt och är mer positiva. Men även de berättar att vattentillgången till har blivit mycket sämre eftersom utvinningen kräver enorma mängder vatten. Och det i en region som redan lider av torka, säger Malena Wåhlin.
Det finns svenska intressen i gruvkonflikten. Ap-fonderna har investerat flera hundra miljoner kronor i Newmont, genom så kallad passiv investering. Det betyder att de har köpt paket med aktier inom olika gruvbolag, där Newmont ingår.
Gruvbolaget har fått oväntad hjälp från huvudstaden Lima. Perus regering anser att Cajamarcas guvernör, Gregorio Santos, överskred sina befogenheter när provinsregeringen försökte förbjuda utvinningen och har anmält fallet till författningsdomstolen. Centralregeringen hävdar att det är den som har sista ordet i strategiska infrastrukturprojekt som gruvor, inte provinsregeringarna. Santos kontrar med att hävda att ”en regering som har valts med starkt folkligt stöd inte borde kriminalisera sociala protester”.
Gruvnäringen är en viktig inkomstkälla för Peru. Finansministern sade på en presskonferens att Peru ”inte kan undvara utlandsinvesteringar i gruvsektorn under ekonomiska orostider som denna”. Han påpekade dock att regeringen måste föra en dialog med de som känner sig hotade av gruvnäringen och att man måste prioritera tillgången till vatten för invånarna, inte för gruvorna.
Vänstermannen Ollanta Humala tillträdde presidentposten för bara ett halvår sedan. Han vann valet med löften om social rättvisa och att sätta människor före vinster. Nyligen infriade han ett av sina vallöften då regeringen införde en statlig pension för de allra fattigaste äldre.
Humala har fått kritik från vänster för att inte stödja Cajamarca i kampen mot Newmont. Trots att Humala har kritiserat gruvnäringen vet han att statskassan behöver större skatteintäkter för att regeringen ska kunna genomföra sociala reformer och bekämpa fattigdomen. Därför har han ställt sig bakom uppgörelsen om att låta internationella experter bedöma Congas-gruvans effekter på miljön.
För att gå kritikerna till mötes har Humala lovat att regeringen ska få bukt med den olagliga gruvbrytning som breder ut sig på många håll i landet. Den är ofta ännu smutsigare än de stora bolagens lagliga utvinning och det förekommer barnarbete. Nu har regeringen fått fria händer av parlamentet att stifta lagar under fyra månader för att stoppa de olagliga gruvorna.
Perus gruvor
• Gruvnäringen är en av Perus största inkomstkällor tack vare den skatt gruvbolagen betalar till staten.
• Många av de största gruvorna ligger i det fattiga höglandet, som sällan fått del av rikedomarna.
• Antalet informella gruvarbetare i olagliga gruvor har ökat till uppskattningsvis 100 000 i Peru. Det höga priset på guld får fattiga jordbrukarfamiljer att söka lyckan i bergen.
