Resterna av en riktig bostadspolitik
ALLMÄNNYTTAN Vi bor fortfarande i resterna av en riktig bostadspolitik. På 30- och 40-talen insåg nämligen Stockholms politiker att om alla människor, inte bara de rika, skulle kunna få en anständig bostad så var staden tvungen att köpa mark och bygga bostäder. De kommunala bostadsbolagen fick ett ansvar att producera bostäder som skulle ersätta de eländiga slumbostäder som fanns på olika håll i Stockholm. Det var ett storslaget projekt som byggde det Stockholm vi ser i dag.
Men nu byggs inte bostäder för Stockholmarna längre, alliansen håller på att helt riva upp den sociala bostadspolitiken.
Alliansen anser att man ska dämpa målen för bostadsbyggandet för allmännyttan, eftersom det finns så många privata byggherrar som vill bygga. Att de privata byggherrarna mest vill bygga bostadsrätter och lägenheter som riktar sig till Stockholmare med välfyllda plånböcker är man väl medveten om. För att samtidigt köpa sig röster låter man allmännyttan gå till reapris så att enskilda människor kan göra klipp på det vi en gång byggde gemensamt.
Det finns en tydlig strategi från alliansens sida som går ut på att allmännyttiga bostäder ska minska, antalet bostadsrätter öka och fattiga människor ska helst flytta till någon annan kommun. För de allmännyttiga bostäder som finns kvar väntar, liksom för de privata hyreslägenheterna, kraftiga hyreshöjningar.
För att försvara sin favorisering av privata byggherrar påstår alliansen att de privata fastighetsägarna tar ett stort ansvar för försöks- och träningslägenheter i staden. En av många pinsamma lögner som är lätt att motbevisa. De senaste åren har allmännyttan stått för mer än tio gånger fler försöks- och träningslägenheter årligen i Stockholm, ett 20-tal privata mot över 250 allmännyttiga. Så mycket för det sociala ansvaret hos privata byggbolag och hos alliansen.
