Den spenslige Bradley Manning, som fyllde 24 år i lördags, sitter sedan i fredags i en militär rättegångssal på Fort Meade-basen, strax norr om Washington D.C. Manning omges av mer storvuxna militärer: åklagare, domare och vittnen. Den enda civilklädda på rättegångsgolvet är Mannings försvarsadvokat David Coombs.

På åhörarplats sitter ett tjugotal av de aktivister som stödjer Bradley Manning, många av dem bär Manning-tröjor. Även Julian Assanges försvarsadvokat är här för att ta del av rättegången, liksom Adrian Lamo, hackaren som uppges ha lurat till sig ett erkännande av Bradley Manning genom att utge sig för att vara journalist på en internetchatt.

Två bänkrader är därtill fyllda av regeringsrepresentanter som inte vill berätta vad de heter för de omkring tio journalisterna på plats, men flera av dem lär vara från utrikesdepartementet, underrättelsetjänsten CIA och den nationella polisen FBI, som alla utreder eller har drabbats av läckorna.

Det här är bara en ”pre-trial,” ett förhör som ska avgöra om åtal ska väckas mot Bradley Manning i en militärtribunal, men det är också första gången som det som kallats för historiens största läcka av underrättelsematerial ställs inför en juridisk prövning. Enorma frågor står på spel: Ska USA lyckas utkräva vad de ser som rättvisa för en läcka som skadat stormaktens anseende över hela världen? Eller blir det den globala aktivismen för öppenhet som står som slutsegrare? Och kommer Bradley Manning någonsin igen att få leva i frihet?

I måndags hävdade åklagarsidan att de hittat en e-postkonversation mellan Bradley Manning och Wikileaks grundare och ledare Julian Assange. Manning skrev enligt tidningen The Guardian att han hoppades att de läckta dokumenten skulle ”skingra krigsdimman och avslöja den sanna bilden av 2000-talets [amerikanska] krigföring.”

Åklagarsidan kallade 20 vittnen, och samtliga har godkänts av domaren i militärtribunalen. Försvaret fick endast kalla 2 av sina 38 vittnen. Bland de som slapp vittna fanns Barack Obama, som försvaret ville höra efter att presidenten den 22 april i en inspelad intervju i San Francisco sa att Manning ”bröt mot lagen.” Försvaret hävdar att när militärens chef, Barack Obama, förklarar Manning skyldig så omöjliggör det en rättvis militärtribunal, en uppfattning som domaren inte verkar dela.

Jeff Patterson, en ledande person i kampanjen för att frige ”hjälten” Manning, ifrågasätter om Manning kommer att få en rättvis rättegång.

– Förutom att han redan förklarats skyldig av Obama pekar den behandling som Bradley utsattes för under sina första tio månader i fängelse, då han tvingades till bland annat isolering och att stå naken, åt fel håll, säger Patterson till Fria Tidningen direkt efter att måndagens förhör var avslutade.

Efter att Patterson och andra aktivister uppmärksammade den hårdföra behandlingen av Manning, flyttades han i april till en annan militärbas där han sedan behandlats som andra brottsmisstänkta.

Även det faktum att Manning suttit inlåst i 19 månader utan rättegång upprör Patterson, som menar att det strider mot militärens normer för ”skyndsamma rättegångar”.

Åtalet mot Bradley Manning har omgärdats av hemlighetsmakeri, och det är först nu som de 23 åtalspunkterna offentliggjorts. 24-åringen anklagas för diverse regelbrott men också för att ha läckt uppgifter till ”fienden,” som kan komma åt dokumenten ”genom internet.” För den åtalspunkten riskerar Manning dödsstraff, även om åklagaren hittills bara yrkat på livstid utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Jeff Patterson, som själv tjänat som soldat i den amerikanska militären, och som bevittnat flera militärtribunaler, menar att detta är ett ytterst viktigt fall för armén.

– Vi lever i en digital värld, där risken för läckor ökar, och militären måste anpassa sig till det. Genom att statuera ett exempel genom Bradley Manning hoppas man skrämma framtida whistleblowers.