Inte ofta lyckas frågor som är bundna till narkotika och läkemedelsberoende ställa sig på tå och märkas lite extra i bruset, om det inte rör sig om stora tillslag eller annat brottsrelaterat.

Men för en stund konkurrerade Per Sternbeck, förbundssekreterare på Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL, ut bikinibrudar på webbportalen msn.com, som i vanliga fall riktar in sig på lättklätt mode och länksamlingar samt nyheter av det mer bisarra slaget.

Besöket hos RFHL av den moderata riksdagsledamoten Isabella Jernbeck är ganska bekant vid det här laget. Likaså hennes påståenden, återberättade av Per Sternbeck på organisationens hemsida: att hon förknippar fattigdom med Afrika och att det inte förekommer verkligt armod i Sverige.

– När man tänker på fattigdom och Afrika ser man barn med uppsvällda magar och flugor kring munnen framför sig. Men det är inte fattigdom, det är svält, säger Per Sternbeck.

Isabella Jernbeck själv, som sitter i riksdagens sociala utskott, anser sig enligt flera medier ha blivit felciterad. Pers syfte var dock inte att väcka uppståndelse eller vinna partipolitiska poänger.

Per Sternbeck kniper ihop munnen, ruskar på huvudet och förnekar bestämt att han ska ha saltat hennes ord på något vis.

– Det är inte ofta som moderata riksdagsledamöter kommer hit och frågar vad vi tycker. Så det var vi jätteglada för, säger han när vi träffas i RFHL:s lokaler, som gränsar till Rålambshovsparken på Kungsholmen, mer än en månad efter händelsen.

Samtalet mellan politikerna och Per Sternbeck kom snabb att handla om att det finns en stor överrepresentation av fattiga människor som fastnar i tungt beroende, enligt organisationens mångåriga erfarenhet.

– Det är viktigt att vi berättar om det och att vi förknippar det med varandra. Det är stapelvara. Det var en av de första sakerna som jag sa efter hälsningsfraserna, och det var då hon påpekade att hon förknippar fattigdom med Afrika.

– Då lackade jag till. Hon får väl tycka det. Men det är så himla dumt att blunda för verkligheten. Jag uppfattade henne som arrogant och okunnig och att hon kom hit med en massa förutfattade meningar och fördomar. Om man säger att vi inte har problem med fattigdom i det här landet, då behöver man inte göra någonting åt det, säger Per Sternbeck, som samtidigt påpekar att Isabella Jernbecks följe Mats Gerdau (M) visade ett genuint intresse.

Per Sternbeck talar initierat och välformulerat om de som inte är födda med silversked i mun och vars livsöden trasslat till sig.

Han tonar ner fixeringen vid droger och läkemedelsberoende som han menar är ett uttryck för någonting annat – nämligen fattigdom.

Utifrån RFHL:s analys har vi gått från ett samhälle som gagnar två tredjedelar av befolkningen till att en av tio har en väldigt svår livssituation. Det är till den gruppen som organisationen vill räcka ut en hjälpande hand.

– Jag skulle vilja säga att missbruk är ett sätt som fattigdom uttrycker sig på. Missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa. Bland den här gruppen av människor finns det en multiproblematik som man kan välja att inte se.

När Per Sternbecks person och erfarenheter kommer på tal vill han hålla en något låg profil.

Visserligen har han en bakgrund inom den utomparlamentariska vänstern. Men han återkommer till att han inte är intresserad av att vinna politiska poänger, eller jaga moderater, som han uttrycker det. Och han säger sig glädjas över att även folk med borgerlig livssyn sökt sig till organisationen.

Han har själv ingen akademisk bakgrund, men väl en omfattande arbetslivserfarenhet. Men just det där – att kunna försörja sig med tillfälliga påhugg, som inte kräver någon vidare utbildning har med tiden blivit allt svårare.

– Jag har hela mitt liv haft ett underifrånperspektiv, men aldrig utbildat mig. Jag har varit vaktmästare, bagare, busschaufför och även jobbat inom sjukvården. Jag har hoppat runt mycket, men det kan man inte göra i dag. Att som lågutbildad hoppa på ett jobb går nästan inte längre. Samhället har förändrats, säger han och tillägger:

– Om man går lite längre tillbaka kunde man kanske supa till tre dagar, sedan skärpte man till sig och jobbade i hamnen i tre dagar och så drog man sig runt på det sättet. I dag måste man antingen gå till socialen, vilket många drar sig för, eller gå in i en kriminalitet.

Istället, menar Per Sternbeck, jagas människor mer eller mindre urskillningslöst att söka jobb som de inte har en rimlig möjlighet att få.

– De nio tiondelar som har det bra, som inte har några skulder, har en stor valfrihet och lever säkert jättebra. Men så är det den här tiondelen. De drabbas tvärtom av ofrihet. De drabbas av sänkt inkomst från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Deras rättigheter blir mindre och mindre, och de kränks gång på gång istället för att lyftas upp genom att till exempel bli erbjuden utbildning.

I sitt dagliga arbete hjälper Per Sternbeck människor i kontakten med myndigheter. Någon hotas av vräkning, en annan får inte sitt socialbidrag. Men med hjälp av kunskap och envishet vinner han och de som han bistår framgång med jämna mellanrum:

– Ibland känner jag mig som en ställföreträdande bråkmakare. Kan man inte tala för sig, kan man inte skriva för sig, blir ens rättigheter inskränkta. Trots att man hade rätt från början.

Per Sternbeck om...

...RFHL:s uppdrag

Vår viktigaste fråga är jämlikhet och rättigheter. Vi är en organisation som primärt jobbar med beroendefrågor. Trots det så är drogerna bara en del. Det är ett större perspektiv. Vi har en väldigt praktiskt funktion. Vi hjälper folk att hamna på rätt ställe i vården, få rätt mot socialtjänsten. En annan sida är att vi försöker påverka ideologin. Det är en extremt stark individualism som råder. Nio tiondelarna har det säkert bra med sin valfrihet. Men för den här tiondelen heter det: du har misslyckats, vi skiter i om din morsa var psykiskt sjuk och misshandlade dig när när du var liten. För du kommer att ta dig i kragen.

...det bästa med RFHL

”Jag är nöjd med att vi har öppnat en kvinnoverksamhet. Därför att kvinnor i missbruksvärlden är extremt osynliggjorda. Om man ska prata om könsmaktsordning, så är den upphöjd i 10 här. Och jag tycker att vi fått kvinnors särskilda problem på kartan i och med att vi driver Qvinnoqulan. Och så driver vi också Q-jouren, som är Sveriges enda kvinnojour för dem som har aktiva missbruksberoendeproblem”.

...sjukvården

”Man lägger otrolig stor tonvikt vid preparatet som man nu råkar peta i sig. Sjukvården behandlar bara det. Man är bara intresserad av missbruket, och ointresserad av alla de andra delarna som utgör en människa. Även för de som är tungt heroinberoende, så vill jag hävda att drogen är en mindre del av problematiken.

...fattigdom

Fattigdom är när man inte kan göra en massa grundläggande saker. Ensamma morsor som har svårt att köpa vinterkläder till sina ungar, som inte kan åka på semester. Och då pratar jag ändå om dem som har jobb. Om vi pratar om dem som har socialbidrag, då blir det svårt att ens ta sig utanför lägenheten. Man får inte SL-kortet betalt här i Stockholm.

...arbetslöshet

Att vara arbetslös är inte ett utanförskap, det brukar ju ofta sägas. Men det är en grund definition, eftersom ett utanförskap innehåller så otroligt många fler komponenter. Att vara utan arbete kan vara nerbrytande, men man blir inte marginaliserad av det.