Många känslor rördes upp när Migrationsverket i oktober beslutade att utvisa 91-åriga Ganna Chyzhevska trots allvarliga hälsoproblem och utan anhöriga i hemlandet Ukraina. Migrationsverket som för fyra år sedan bytte ut begreppet ”humanitära skäl” och ersatte det med ”synnerligen ömmande omständigheter” i asyllagstiftningen håller med om att begreppsförskjutningen i många fall kan ha lett till en mer restriktiv bedömning.

– Ofta krockar detta med ett allmänt rättsmedvetande. Jag har exempelvis aldrig fått så mycket arga mejl och brev som under Ganna-fallet, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik

Vad händer när vi plockar bort delar av asyllagstiftningen som är till för att skydda människovärdet? Den frågan ställdes på ett av Mänskliga rättighetsdagarnas seminarier, i början av veckan, och kopplades till Gannas fall, där den nya formuleringen ”synnerligen ömmande omständigheter” inte räckte till.

– Det ska vara ett livshotande tillstånd och även om det är så får man inte uppehållstillstånd om vård kan fås i hemlandet. Det spelar ingen roll om vården är av sämre kvalitet, det är något vi inte får beakta. Inte heller ekonomiska problem med att betala vården får vi ta i beaktande, säger Mikael Ribbenvik.

Europadomstolen valde att gå emot Migrationsverket och stoppa utvisningen av Ganna för att reda ut om avvisningsbeslutet strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Och den planerade utvisningen av Ganna fick även politiker från såväl höger- som vänstersidan att reagera. Men när Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i förra veckan försökte få till stånd ett utskottsinitiativ för att ändra utlänningslagen fick de majoriteten emot sig. Frågan diskuteras nu i det fempartisamarbete om migrationspolitiken som pågår mellan regeringen och Miljöpartiet.

Henry Ascher, docent i barnmedicin och överläkare vid flyktingbarnhemmet i Göteborg, menar att en av hörnstenarna för mänskliga rättigheter är ansvarstagande.

– Asylpolitiken måste bygga på en struktur som genomsyras av ansvar. Som det är nu har politiken skickat vidare till myndigheter, som i sin tur skickar vidare till domstolar. Det är ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter. Om det inte fanns handlings- och tolkningsutrymme skulle ingen behöva jobba på Migrationsverket. Då hade det räckt att stoppa in uppgifterna i en dator, säger han.

Mikael Ribbenvik håller inte med.

– Visst är det bra med civilkurage och att kämpa för personer som Ganna Chyzhevska, men som myndighetsperson kan jag inte heller ta mig ett mandat jag inte har. I ett kollektivt ansvar är det lätt att gömma sig och det är en svaghet för demokratin att en person som jag alltid har något att skylla på. Men varken en demokrati eller en myndighet kan följa hjärtat utan måste följa lagstiftningen.