Finanskrisen lyft för kooperativa alternativ
Till skillnad från de privata bankerna har kooperativa alternativ hyllats för sin goda hantering av finanskrisen. För att uppmärksamma hur idédrivna företag skapar nya arbetstillfällen och medverkar till fattigdomsbekämpning har FN utsett 2012 till kooperationens år.
Trots ekonomisk bärkraft, socialt ansvarstagande och över en miljard medlemmar har kooperativ världen över fått förvånansvärt lite uppmärksamhet. Det anser vissa experter, och nu även FN.
FN har utlyst år 2012 till det internationella året för kooperativ i syfte att öka kunskapen om deras betydelse och uppmuntra medlemsstaterna att främja kooperativens uppkomst och tillväxt.
Samtidigt som ”Occupy”-rörelsen i och med den globala ekonomiska krisen kräver en översyn av de ekonomiska systemen, uppmärksammas nu kooperativen som en ekonomisk modell som främjar socioekonomisk utveckling.
Kooperativ återfinns bland annat inom jordbruket, men också inom hälso- och finanssektorn. Kooperativa företag betraktas som framgångsrika, dels för att deras medlemmar också är beslutsfattare och dels för att de inte enbart är vinstmaximerande, utan styrs av medlemmarnas behov.
– Kooperativ kan göra långsiktiga investeringar och bättre spegla vad konsumenter, ägare, anställda och folk i deras närhet tycker är viktigt, säger Michael Gertler, tillförordnad chef för Centrum för studier av kooperativ vid Saskatchewan-universitetet i Kanada.
FN vill uppmärksamma kooperativens förmåga att bekämpa fattigdom likväl som att bidra till en hållbar utveckling.
– Kooperativ ger enskilda människor möjlighet att organisera sig i självhjälpsföretag och främjar samarbete på gräsrotsnivå, säger Sha Zakang, FN:s undergeneralsekreterare för ekonomiska och sociala frågor.
Han poängterar att omställningen till en grön ekonomi kommer att kräva ”radikala förändringar” av hur människor producerar och konsumerar energi och att kooperativen har en viktig roll att spela genom att föregå med goda exempel.
Ett område där kooperativen har överglänst de privata företagen är finanssektorn. I 2009 års rapport från Internationella arbetsorganisationen, ILO, hyllas de kooperativa bankerna.
I rapporten konstateras att även om den ekonomiska krisen slog hårt mot de flesta företag ”visade de kooperativa företagen runt om i världen motståndskraft mot krisen”.
Enligt rapporten handlade det inte bara om att de kooperativa företagen överlevde krisen, utan också att de var motståndskraftiga och klarade att upprätthålla försörjningen för de lokalsamhällen där de verkade.
Rapporten säger vidare att i och med finanskrisen och de massiva räddningspaketen till de privata bankerna har man sett fördelarna med kundägda kooperativa banker, som är mindre benägna att ta stora risker och mindre drivna att skapa vinster för investerare och bonusar till bankchefer.
Kooperativ började bildas i Europa under 1800-talet. På 1860-talet startade Friedrich Raiffeisen i Tyskland ett spar- och kreditkooperativ för att hjälpa jordbrukare. Hans idéer om kooperativa banker spreds till andra delar av Europa. Konsumentkooperativ inom detaljhandeln bildades av textilarbetare i England under 1840-talet.
I dag har kooperativen världen över fler än en miljard medlemmar i fler än 100 länder.
