Ortega omvald med bred marginal
Sandinistledaren Daniel Ortega kommer att styra Nicaragua i ytterligare fem år. Han valdes med över 60 procent av rösterna trots kritik mot hans ledarstil och syn på kvinnofrågor. ”På 1980-talet hade de kvinnofrigörelse i partiprogrammet. I dag blandar de politik och religion, vilket är negativt för kvinnorna”, säger kvinnokämpen Azahálea Solís Román.
Den före detta gerillaledaren Daniel Ortega blev som väntat omvald till president med över 60 procent av rösterna. Närmaste utmanaren, centerpolitikern Fabio Gadea, fick runt 30 procent. Sandinisterna väntas även få egen majoritet i parlamentet.
Efter Ortegas valseger 2006 slopade regeringen avgifterna inom sjukvården och utbildningssystemet. Landet gick även med i Alba, det ekonomiska och ideologiska samarbete som leds av Venezuelas Hugo Chávez. Det innebär att Venezuelas stora oljeinkomster bidrar till att finansiera sociala projekt, till exempel Plan techo (tak över huvudet), som hjälper fattiga familjer att bygga ett riktigt hus. Biståndet används också till att ge runt 400 000 offentliganställda ett lönetillägg på motsvarande 250 kronor i månaden. Sammanlagt har det venezuelanska biståndet till Nicaragua uppgått till cirka 15 miljarder kronor under den gångna mandatperioden.
Venezuela finansierar även flera viktiga infrastrukturprojekt, bland annat ett kraftverk som påpassligt invigdes några dagar före valet och ett planerat oljeraffinaderi. Det skapar arbetstillfällen, en bristvara i Nicaragua där långt över hälften hankar sig fram inom den informella sektorn.
Hugo Chávez har tydligt uttalat sitt stöd för Daniel Ortega. ”Hur ska Daniel hinna göra allt på bara fem år?” har Chávez frågat nicaraguanerna med en tydlig vink om att ett omval vore lämpligt. Högeroppositionens kritik om att regeringen gör sig beroende av Hugo Chávez besvaras med att de tidigare högerregeringarna lika villigt gick i USA:s ledband.
På minussidan för Ortega finns anklagelser om en auktoritär ledarstil och brott mot grundlagen. Omval på presidentposten tillåts inte, men det sandinistkontrollerade rättsväsendet gav ändå Ortega möjlighet att ställa upp på nytt. I norra delen av landet hävdade oppositionella att valmyndigheten medvetet sinkade utdelningen av röstkort.
Daniel Ortega ledde Nicaragua 1979–90, efter att sandinistgerillan lyckats störta diktatorn Somoza. Sandinisterna gjorde sociala satsningar på sjukvård och utbildning och inledde en jordreform för att gynna fattiga bönder. Men samtidigt försämrades ekonomin och landet led svårt under inbördeskriget mot de USA-finansierade ”contras”-rebellerna.
Men det är inte samme Daniel Ortega som styr landet i dag, menar Azahálea Solís Román från den autonoma kvinnorörelsen, MAM.
– På 1980-talet hade sandinisterna kvinnofrigörelse inskrivet i partiprogrammet. I dag använder sig Ortega av religiösa symboler och blandar politik och religion, vilket är negativt för kvinnorna.
Azahálea Solís Román är också kritisk mot hur regeringen sköter den sociala politiken.
– Regeringen hjälper i viss utsträckning fattiga kvinnor. Tack vare riktade insatser har undernäringen minskat, framför allt på landsbygden. Men samtidigt framställs stödet som en generös gåva från den ”gode” presidenten. Man kräver också partilojalitet och gör i praktiken kvinnorna till röstboskap istället för att behandla dem som fullvärdiga medborgare.
Före valet 2006 slöt sandinisterna en pakt med katolska kyrkan och totalförbjöd abort, även i de fall då kvinnans liv är i fara. Azahálea Solís Román säger att det är svårt att veta exakt hur många kvinnor som har dött till följd av lagändringen eftersom regeringen inte längre för statistik. Antalet självmord bland unga kvinnor har ökat, men många av självmorden är egentligen abortförsök. Samtidigt är sandinisternas verkliga inställning till abort oklar.
– Enskilda läkare har berättat för oss att det har kommit order från presidentpalatset om att vissa aborter ändå ska utföras. Men förbudet gör att det på många sjukhus finns en rädsla för att göra ingrepp på gravida kvinnor. I ett uppmärksammat fall dog en gravid kvinna efter ett diarréanfall därför att läkarna inte vågade agera.
Det är ofta utländska tidningar som tar upp kvinnans försämrade ställning i Nicaragua. I landet är det en icke-fråga för de flesta politiker.
– Jag tycker att det är mycket sorgligt att ingen politiker har pratat om kvinnofrågor under valkampanjen. Dessutom finns det få kvinnliga politiker, säger Azahálea Sol ís Román.
