Läkarna har två månaders uppsägningstid. Om inte deras krav på högre löner och reformer av sjukvården har blivit uppfyllda innan dess så kommer läkarna enligt sina representanter att sluta sina anställningar. Något som skulle leda till att landets sjukhus enbart skulle kunna erbjuda en högst begränsad grundläggande sjukvård.
Massuppsägningen har inspirerats av liknande aktioner som genomförts av kollegor i grannlandet Tjeckien.
– I 20 års tid har problemen inom sjukvården diskuterats. Men trots att regeringarna har kommit och gått så har vi inte sett några lösningar. Sjukhusen har hela tiden glömts bort, medan problemen bara förvärrats. Nu står vi inför en kris, säger läkaren Tibor Sedlak, facklig representant vid Ruzinov-sjukhuset i huvudstaden Bratislava.

Efter kommunismens fall fick länderna i Östeuropa överta sjukvårdssystem som redan då var underutvecklade i jämförelse med länderna i väst.
Med tiden har medellivslängden ökat i dessa länder samtidigt som barnadödligheten har minskat, men många anställda inom sjukvården menar att det fortfarande råder stora problem inom hälsovården på grund av underfinansiering.
Slovakiska läkare påpekar att landets satsningar på sjukvården ligger under EU-genomsnittet. Läkarna kräver en lön som åtminstone ligger en och en halv gång över den nationella genomsnittslönen, som för närvarande är motsvarande drygt 7 000 kronor i månaden.
Läkarna kräver också en höjd sjukvårdsbudget samt att kontroversiella planer på att förvandla landets sjukhus till statliga företag skrotas. De menar att denna åtgärd skulle försämra sjukvården samtidigt som den på inget sätt skulle leda till förbättrade anslag för sjukhusen.

Slovakiens hälsovårdsminister Ivan Uhliarik har meddelat att han ska ha ett möte med de protesterande läkarnas representanter för att diskutera deras krav. Men Uhliarik har samtidigt slagit fast att regeringen inte tänker ändra planerna på att förvandla sjukhusen till statliga bolag – en åtgärd som enligt förespråkarna skulle leda till en bättre skötsel av sjukhusen med minskat slöseri och minskande skulder.
Hälsovårdsministern har också meddelat att det inte finns några budgeterade pengar för att kunna höja läkarlönerna.

Flera regeringar i Östeuropa har påpekat att det är svårt att hitta de pengar som krävs för att man ska kunna höja anslagen till sjukvården. Många länder har i samband med finanskrisen istället tvingats till åtstramningar av de offentliga utgifterna.
Ett antal kontroversiella åtgärder har införts i syfte att öka sjukvårdens intäkter. Tjeckien har infört avgifter för läkarbesök, medan en likadan åtgärd i Slovakien drogs tillbaka efter omfattande protester. I Bulgarien infördes för några år sedan en obligatorisk sjukvårdsavgift. Men enligt regionens läkare har ingen av dessa åtgärder kunnat avhjälpa problemen inom sjukvården.