Det är FN-organet UNESCO som utnämnt området kring Nedre Dalälven till ett biosfärområde på grund av de höga natur- och kulturvärdena i kring älven.

– Det handlar till exempel om Färnebofjärdens nationalpark, de många naturreservat som finns i området, industrihistoriskt intressanta platser och landskapet runt älven som varit öppna marker sedan medeltiden, säger Cristina Ericson Turstam, biosfärkoordinator för Nedre Dalälvens Intresseförening.

Ett biosfärområde ska gynna de boende i området genom social och ekonomisk utveckling, värna den biologiska mångfalden och vara arenor för forskning och utbildning. Runt om i världen finns 600 biosfärområden i 110 länder men i Sverige finns än så länge bara fyra. Biosfärområdet Nedre Dalälven berör delar av nio kommuner, varav tre ligger i Uppsala län; Heby, Tierp och Älvkarleby. Övriga kommuner är Sala, Säter, Avesta, Hedemora, Sandviken och Gävle.

Målet är att utnämningen ska vara till nytta för dem som bor i området. Ett exempel är ökade möjligheter att hindra att det öppna landskapet växer igen, något som skulle minska områdets attraktionskraft. Andra fördelar är ett ökat samarbete över kommungränserna för att ta tillvara resurser, bättre möjligheter att dra till sig utbildning och forskning och att locka fler turister, inte minst från andra länder.

– I Europa är begreppet biosfärområde mer känt än här i Sverige. Utländska besökare tycker att det finns ett mervärde i att besöka ett biosfärområde, säger Cristina Ericson Turstam.

Initiativet till att göra Nedre Dalälven till ett biosfärområde kommer från Nedre Dalälvens Intresseförening. De har jobbat i flera år både med ansökan till UNESCO och med att förankra idén i bygden.

– Det var en viss skepsis i början, för det är svårt att förklara det här begreppet. Dessutom blev det en del konflikter när Färnebofjärdens nationalpark bildades 1998 och markägarna trodde att biosfärområdet skulle innebära nya restriktioner för hur marken får användas. Men det fina med det här är att det tillkommer inga nya regler förutom de som redan finns. Istället får området ett slags kvalitetsstämpel och nu har jag bara hört positiva saker, säger Cristina Ericson Turstam.

Biosfärområdet är ett långsiktigt projekt där man arbetar på alla möjliga nivåer för en hållbar landsbygdsutveckling och utnämningen är bara början. Under hösten ska ett biosfärråd tillsättas och en av rådets första uppgifter blir att bestämma vilken inriktning arbetet med biosfären ska ha. Dessutom behöver man hitta vägar att finansiera verksamheten.

– De pengar som finns idag räcker till min tjänst men för att få igång olika projekt behövs mer pengar, konstaterar Cristina Ericson Turstam.