I valrörelsens slutskede råder full aktivitet vid det nybildade Reformpartiets tält i centrala Riga. Många av partiets medlemmar är ungdomar som aldrig har upplevt Sovjettiden. En av dem är Ilgvars Imsa, som står på 15:e plats på listan. Han beskriver partiet som ett liberalt mittenparti.

– Vi är för EU och vill införa euron 2014, som planerat. Vi har Estland som förebild. Vi ska göra allt för att bekämpa korruptionen och den svarta arbetsmarknaden, som är omfattande här i landet, säger Ilgvars Imsa och skyndar vidare för att övertyga fler att rösta på Reformpartiet.

Två dagar senare står det klart att Reformpartiet fått drygt 20 procent av rösterna – en historisk framgång för ett så ungt parti.

Reformpartiet bildades för bara några månader sedan av den populäre expresidenten Valdis Zatlers. Han valdes till president 2007 av parlamentet, men retade makteliten när han försökte ta itu med den utbredda korruptionen.

Zatlers lät bland annat antikorruptionsbyrån KNAB göra över 40 räder hos landets tre mäktigaste ”oligarker” – mäktiga affärsmän och politiker – Aivars Lembergs, Andris Skele och Ainars Slesers. När en ny president skulle utses i våras hade regeringskoalitionen tröttnat och utsåg en motkandidat ur sina egna led. Zatlers svarade med att ulysa nyval, och nu ser det alltså ut som att han belönas med en femtedel av väljarnas röster.

Vilka partier som kommer att bilda regering i Lettland är ännu oklart. Men oavsett vilka de nya makthavarna blir står de inför svåra uppgifter – inte minst att bekämpa korruptionen och få fart på den svårt sargade ekonomin.

Till arbetsförmedlingen i Riga söker sig en jämn ström av människor i hopp om att finna jobb. En av dem är Agnese Paulova, som fått ett stipendium för att studera i Serbien.

– Det är dyrt att läsa. Jag lägger ut 1 000 lat per år på mina studier. Minimilönen är 200 lat i månaden och medellönen kanske det dubbla. Men det är väldigt svårt för unga att hitta ett jobb, säger hon.

Tre år efter den globala finanskrisen är arbetslösheten i Lettland 16 procent. Tusentals ungdomar har de senaste åren valt att ansluta sig till de drygt 300000 landsmän som emigrerat de senaste 20 åren, av en befolkning på totalt 2,26 miljoner.

Reformpartiet lovade inför valet hårda tag mot korruption och svartjobb. Men samtidigt håller man fast vid den förra regeringens mål att snabbt pressa budgetunderskottet för att kunna gå med i eurosamarbetet redan 2014. Detta kan bli ett hinder i koalitionsförhandlingar med valets andra stora vinnare, Harmonicentern – en allians av fem politiska vänstergrupperingar som med nästan 30 procent av rösterna blev det största partiet i parlamentet.

Enligt Harmonicentern finns alternativ till det historiska nedskärningspaket som den tidigare regeringen genomfört.

– Vi vill föra en socialdemokratisk politik, säger Boriss Cilevics, riksdagsledamot för Harmonicentern.

– Lettland fick ett nödlån på 7,5 miljarder euro, som den borgerliga regeringen reserverat för de kommersiella bankerna. Vi vill istället satsa pengarna på att stimulera ekonomin så att produktionen kommer i gång. Dessutom vill vi värna om de människor som har det sämst i samhället. Nu far många illa, säger Boriss Cilevics.

Många letter betraktar Harmonicentern med misstänksamhet, eftersom partiet domineras av den rysktalande minoriteten som utgör drygt 30 procent av Lettlands befolkning. En av de politiska grupperingar som ingår i Harmonicentern leds också av Alfreds Rubiks, en välkänd makthavare från Sovjettiden.

Ett viktigt genombrott för Harmonicentern kom dock 2009 när partiledaren Nils Ushakovs valdes till borgmästare i Riga, och enligt en undersökning röstade hela 15 procent av de etniska letterna på Harmonicentern i lördagens val. Om partiet nu skulle ta plats i regeringen är det första gången sedan självständigheten 1991 som ett ryssdominerat socialdemokratiskt parti får ta del av den politiska makten i Lettland.