Pangpangbröder handlar om Axel
Danielssons systersöner Gustav och Oskar och filmen följer deras uppväxt
under tio års tid. I 53 scener – ögonblick i tvillingbrödernas
liv från 9 till 19 års ålder – får vi uppleva syskonbråk,
tonårssmärtor och konflikter med föräldrarna.

Istället för att göra en klassisk,
kronologiskt berättad uppväxtskildring har Danielsson valt att skildra
enskilda ögonblick. Resultatet är ungefär som när man bläddrar i ett fotoalbum.
Livet är inte en sammanhängande berättelse utan en räcka
händelser, menar Danielsson och tanken är att denna berättarteknik kan skapa en mer autentisk känsla av tidens rörelse.

Hur lyckas han då i denna ambition?
Mycket bra – men det blir naturligtvis en ”berättelse” av det
ändå, trots formbrottet. En berättelse som säger att livet på
den skånska myllan inte är så annorlunda mot något annat liv för den som
är ung och dum. Livet som en konstant strid mellan kraven på
anpassning och kampen för att finna sin egen personlighet och roll i
samhället.

Porträttet av de till sinnelag och utseende mycket olika bröderna är gripande
och nära, och man känner omedelbart stark sympati med dem båda. Jag
kan inte låta bli att undra vad som hänt med dem sedan sista
klippet spelades in.

Pangpangbröder har premiär 30
september på Folkets bio.