Nästan 17 månader efter jordbävningskatastrofen i Haiti, som ödelade huvudstaden Port-au-Prince och tre andra städer, tycks återuppbyggnaden stå stilla. Över 800 000 människor bor fortfarande i tält och 30 000 av dessa i ett läger framför det raserade nationalpalatset.

En två månader lång undersökning gjord av organisationen Haiti grassroots watch tillsammans med journaliststudenter vid det statliga universitetet i Haiti visar att orsaken till den stillastående återuppbyggnaden tycks vara bristande samordning och rivalitet.

Samtidigt verkar det som om ingen enskild myndighet har en fullständig bild av situationen eller tar ett helhetsansvar.

Samtidigt som ministrar, borgmästare, arkitekter och myndighetsrepresentanter möts på olika lyxhotell i Port-au-Prince för att diskutera återuppbyggnaden, förvärras situationen för befolkningen. Regnet sköljer djurkadaver, avfall, ved, träkol och avföring över gatorna. De flesta av stadens småföretagare, gatuförsäljare och flyktingar har inte fått delta i de möten som hållits om planeringen av återuppbyggnaden, och har ingen insyn i processerna.

Harold Joseph, sexbarnsfar som bor i ett provisoriskt skjul i området Champ de Mars nära presidentpalatset, minns att han och hans familj blev lovade hjälp för flera månader sedan.

– Representanter kom för att skriva upp våra namn och lovade oss någon form av stöd, men vi är osäkra på vilken typ av stöd det gällde.

Josephs skjul står i skuggan av höga statyer av landets historiska ledare som Henri Christophe, Alexandre Pétion och Jean-Jacques Dessalines. Hittills har den hjälp Joseph och andra drabbade i området fått bestått av dricksvatten och 172 blå plasttoaletter – där varje toalett är avsedd att användas av lika många personer. De flesta undviker toaletterna och uträttar istället sina behov i plastpåsar eller frigolitboxar som de sedan kastar i överfyllda soptunnor.

– De har glömt oss, ingen bryr sig om oss. De här människorna och organisationerna är bluffmakare, säger Joseph.

Mötesprotokoll som Haiti grassroots watch har lyckats få fram visar, tillsammans med e-post och efterföljande intervjuer, att myndigheterna bara några månader efter jordbävningen hade planer på att flytta alla flyktingar från Champ de Mars. Den dåvarande presidenten René Préval var värd för möten där nationella och internationella beslutsfattare arbetade fram en plan för att hjälpa människor att återvända till sina gamla kvarter. Där skulle de erbjudas tillfälliga bostäder, jobb och ersättning för uppförandet av jordbävningssäkra bostäder samt bortrensning av bråten.

Men planen stoppades och det senaste året har invånarna i Champ de Mars inte hört någonting om vad som kommer att hända.

Jean-Christophe Adrian, koordinator i Haiti för UN-Habitat, FN:s program för boende och bebyggelsefrågor, minns de nästan dagliga mötena.

– Det var president Prévals initiativ och alla organisationer var entusiastiska över det pilotprojekt som genomförts och som blivit en succé.

Planen stoppades troligen eftersom regeringen beslutade att i stället genomföra ett stort bostadsprojekt på kullen ovanför Champ de Mars.

– Jag har inte all information om vad som hände, men vad jag förstår så fattades beslutet att satsa på ett stort projekt där, säger Adrian.

Men det stora bostadsprojektet har inte heller kommit igång.

Om alla dokument, powerpoint-presentationer och pdf-filer som beskriver ”urbana byar”, ”social blandning” och en “gemensam vision” skulle staplas på högar, skulle återuppbyggnaden i Haitis huvudstad vara på god väg. Men nu ligger dokumenten och samlar damm på skrivbord medan haitiska politiker och biståndsorganisationer tvistar om maktfrågor, och haitierna lämnas att själva organisera sina allt mer permanenta liv i skjul- och tältlägren.