Hemlighetsmakeri mot hemlighetsmakeri
I mars avslöjade den brittiska tidningen Sunday times en lobbyingskandal i EU-parlamentet.
Journalisterna utgav sig sig för att vara en lobbyorganisation och frågade 60 parlamentariker om de ville agera rådgivare för firman mot en årlig ersättning på närmare en miljon kronor. 14 EU-parlamentariker tackade ja till att diskutera erbjudandet. Och fyra av dem tackade enligt tidningen ja till jobbet – och de dubbla rollerna som EU-parlamentariker och EU-lobbyist.
Avslöjandet ledde till en mediestorm och en intensiv debatt. EU utlovade reformer för att stävja lobbyisternas makt i EU och tillsatte en arbetsgrupp som väntas presentera sina rekommendationer innan juni är till ända.
Men arbetsgruppens möten sker bakom stängda dörrar och diskussionerna är hemliga, rapporterar Corporate Europe observatory, CEO, som ägnar sig åt att granska lobbyverksamheten i EU. Allmänheten har ingen möjlighet att yttra sig innan rekommendationerna fastställs.
”Det är tveksamt om detta är rätt metod,” skriver Olivier Hoedeman på CEO. ”Skandalen blottlade ett antal djupare problem i relationerna mellan parlamentariker och lobbyister [...] Utan en bredare debatt så är det osannolikt att parlamentet kommer att genomföra effektiva reformer.”