Den 7 april godkände senaten Maricela Morales som justitieminister, en av de viktigaste posterna i president Felipe Calderóns konservativa regering. Kvinnorättsorganisationer ser Morales befordran som en seger, inte bara för att hon är kvinna, utan också för att hon ersätter Arturo Chavéz, som har kritiserats hårt av samma grupper för hans negligerande av genusbaserade mord på kvinnor när han var justitieminister i delstaten Chihuahua i norra Mexiko. Chihuahuas största gränsstad Ciudad Juárez har varit ökänd sedan 1994 för hundratals olösta mord på unga kvinnor, de flesta av dem fabriksarbetare.

Den våldsvåg som brett ut sig i Mexiko har dolt det våld som är genusbaserat, men förra året sköt i höjden igen med förstärkt hätskhet och hat. Organisationen Justicia para nuestras hijas (Rättvisa för våra döttrar) har dokumenterat försvinnandet av 36 kvinnor och 71 tonårsflickor i Chihuahua under 2010.

– Antalet mord har också ökat, säger Norma Ledezma som leder organisationen.

– Problemet tycks ändlöst.

Flera av de pågående fall som har landat i justitieminister Maricela Morales knä har skapat chockvågor de senaste fyra månaderna: dödandet av två kvinnorättsförsvarare och den oförsonliga förföljelsen av aktivisten Josefina Reyes och hennes familj.

Marisela Escobedo protesterade i två år mot att hennes dotter Rubis partner, som hade erkänt mordet på henne, hade släppts fri. Den 17 december 2010 sköts hon ihjäl framför Chihuahuas lokala regeringsbyggnad.

Knappt fyra veckor senare våldtogs och dödades poeten och kvinnorättsaktivisten Susana Chávez.

I februari i år dödades tre familjemedlemmar till Josefina Reyes, en människorättsaktivist som själv mördades i januari 2010. Myndigheterna har inte vidtagit några åtgärder för att stoppa förföljelsen mot Reyes familj, som inbegriper att hennes mors hus bränts till grunden.

Våldet tvärsigenom Mexiko har lett till ett annat fenomen, som också började i Chihuahua: tillsättningen av kvinnor på ansvarspositioner inom polisstyrkorna. Men två kvinnliga polischefer har redan mördats.

Hermilia García mejades ner av yrkesmördare i oktober förra året, två månader efter att hon hade blivit den första kvinnliga polischefen i Meoqui, en kommun i delstaten Chihuahua. Samma månad blev Marisol Valles polischef i Praxedis i delstaten Valle de Juárez.

Den 20-årige kriminologistudenten var den enda som var villig att ta jobbet efter att hennes företrädare mördats och till och med den lokala prästen hade flytt byn. När hon fick jobbet blev det en världsnyhet, men i mars tvingades hon och hennes familj fly till USA efter alltför många hot.

Den 29 mars sköts Brenda Carillo, chef över Chihuahuas delstatspolis och hennes femårige dotter ihjäl med en storm av kulor medan de anlände till dotterns skola.

”Kvinnor är inte krigsbyten. Stoppa femiciderna (genusbaserat våld mot kvinnor)!” stod det på ett av plakaten under en marsch mot våld i Mexiko city den 6 april, då demonstrationer hölls i flera städer i landet.

– Landet är utsatt för den värsta krisen på minst 30 år. Frågan om folkets säkerhet är viktig, men tyvärr vänder den uppmärksamheten från alla andra politiska frågor, säger Emilienne de León, en av landets mest kända kvinnorättsaktivister.

I skuggan av kampen om våldet kämpar aktivister för homosexuellas rättigheter – de har nyligen vunnit rätten att gifta sig men inte att skaffa barn, berättar de Léon.

Den hårda kampen om aborträtt och reproduktiv hälsa fortsätter också, med tillbakagångar i konservativa delstater och framgångar i lagstiftningen, berättar veteranaktivisten Martha Lamas under protestmarschen i Mexiko City.

– Och kvinnorna själva blir alltmer politiskt medvetna och beredda att kämpa för sina rättigheter.