Omkring 50 000 demonstranter samlades i fredags på Tahrirtorget i ett upprop för att rädda revolutionen. Många egyptier befarar att de genomförda reformerna inte är tillräckliga och att landet endast genomgår en kosmetisk förändring.

– Mubarak var inte ensam. Han möjliggjorde en korrumperad politik, men det var framför allt personerna runt omkring honom som drog nytta av systemet. Dessa personer sitter fortfarande kvar på sina maktpositioner, säger Mohamed Mustafa, som deltagit i demonstrationerna sedan de startade den 25 januari.

Advokat Ibrahim Ali har lämnat in en stämningsansökan mot den förre presidenten Hosni Mubarak, som anklagas för att ha korrumperat det politiska livet, riggat valen och stulit offentliga medel. Stämningsansökan har tagits emot av förvaltningsdomstolen och en brådskande utredning har utlovats, men det är oklart om fallet kommer att leda till åtal.

Fredagens demonstranter vill att fler män ur regimen ställs inför rätta och nämner bland annat ex-parlamentarikern Fathi Sorour och Zakaria Azmi, talesmannen för Mubaraks tidigare parti NDP. Ett antal reseförbud har utfärdats mot personer i den gamla regimen, men demonstranterna hoppas på en frysning av deras tillgångar, samt att de hindras från att verka politiskt till dess att korruptionsanklagelserna utretts av en oberoende domstol.

Snart två månader har passerat sedan demonstranterna firade Hosni Mubaraks avgång och landet tog en viktig demokratisk vändning. Sedan dess har vardagslivet i stort sett återgått till det normala. Handeln är i full gång, nattens utegångsförbud har kortats och polisen är åter synlig på gatan.

För några veckor sedan kunde egyptiska medborgare besöka valurnorna för att avge sin röst i vad som betecknas som landets första fria folkomröstning (se Fria Tidningen 23/3-11). Samtidigt har militärens upprepade våld och pågående trakasserier av demonstranter och oppositionella fått många att påpeka att det auktoritära system som låg till grund för den folkliga resningen fortfarande är i bruk.

– Det är för tidigt att tala om systematiskt våld, men vi ser att några av de tortyrmetoder som den gamla regimen använde sig av även praktiseras av militären, säger Magda Adhly på El Nadeem, en människorättsorganisation som samlar in vittnesmål om tortyr och stödjer våldsoffer.

Den 9 mars rensade militären torget. Demonstranter tvingades in i Egyptiska museet, där de utsattes för elchocker och misshandlades med tillhyggen, berättar Magda Adhly. 190 personer arresterades i samband med händelsen och fördes till militärhäkten.

Sedan militären stormade torget har demonstrationerna endast ägt rum på fredagar. Ett lagdekret som förbjuder alla demonstrationer som kan påverka landets ekonomi har nyligen utfärdats. Men få tycks bekymra sig om de dryga böter som kan komma att drabba de som trotsar lagen.

De som samlades på torget under fredagen kom med olika föresatser. Några torgförde nya politiska partier medan andra pressade för rättegångar mot representanter ur den gamla regimen. Många tog med sina barn för att fira den egyptiska demokratins första steg.

En grupp kvinnor i ansiktstäckande Niqab och plakat i handen krävde att de poliser som dödat deras söner under folkupproret ställs inför rätta. Förra veckan meddelade den styrande militäradministrationen att åtal kommer väckas mot Habib el Adly, tidigare inrikesminister och chef för landets tre säkerhetsstyrkor. 

Men aktivister kräver att fler individer inom polis och säkerhetstjänst ställs inför rätta. Landets människorättsorganisationer beräknar att 685 personer dödades under det 18 dagar långa folkupproret som tvingade Mubarak på fall.

Tahrirtorget tjänar också som kampanjplats inför det stundande presidentvalet. I folkomröstningen den 19 mars röstade en övervägande majoritet för de framlagda konstitutionsändringarna. Det innebär att presidentskapet begränsas till två mandatperioder och att nästkommande presidentval äger rum redan i september i år. De oppositionella röster som länge tystats av Mubarakregimen tvingas nu raskt mobilisera för att bilda politiska partier och föra fram en presidentkandidat.

Muslimska brödraskapet fanns inte representerade under demonstrationen. Istället uppmanar de sina anhängare att inta torget nu på fredag för vad de kallar Reningens fredag. 

Deras krav går i linje med den övriga oppositionen. Brödraskapet vill se en rättegång mot Mubarak och att lokala guvernörer som haft samröre med regimen avsätts.