Den 17 mars röstade FN:s säkerhetsråd igenom den flygförbudszon över Libyen som ska skydda oppositionen mot Khadaffis militära styrkor. I praktiken innebär upprättandet av zonen att internationella stridsflygplan sätts in, och det är här som diskussionen kring användandet av svenska Jas-plan har uppstått.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson menar att det vore förkastligt att inte sätta in de svenska medel som står till buds för att skydda befolkningen i Libyen:

– Vi har sagt att FN:s säkerhetsråd tog ett bra beslut om att upprätta flygförbudszonen, då är det orimligt att inte dra vårt strå till stacken, säger han.

– Vi har denna förmåga och beredskap för internationella insatser – om vi inte använder den nu, när ska vi då göra det? Vi har en skyldighet mot invånarna i Libyen att göra det vi kan med vår beredskap.

Finns det ingen risk att civila dödas? Vad gör vi om detta händer under ett svenskt ingripade?

– I söndags var insatserna väldigt lyckade och gjorde att man skonade många människoliv i Benghazi med omnejd, eftersom man såg till att Khadaffis flygvapen inte kom upp i luften.

Vänsterdebattören Andreas Malm menar att den svenska vänstern borde stödja ett beslut som gör att svenska stridsplan används för att motarbeta Khadaffi: ”Om vi nu har skaffat dessa Jas-plan, vad kan vara bättre än att använda dem till att skydda och stödja en arabisk revolution för demokrati och social rättvisa? Må det så vara folkpartister och moderater som skickar i väg dem...”, skriver han på Sveriges Radios debattsida. Framför allt, påpekar han, kom begäran om en flygförbudszon från de libyska revolutionärerna, vilket gör att dagens intervention skiljer sig helt från till exempel Irakinvasionen 2003.

I Flamman uttalar sig dock Henrik Skrak, talesperson för Svenska Irakkommittén, kritiskt mot flygförbudszonen:

– Man borde fråga sig vad ett flygförbud egentligen innebär i praktiken, menar han.

– Det handlar ju inte bara om att stridsflygplan patrullerar i luften, utan ett flygförbud innebär till exempel att det libyska luftvärnet på marken behöver slås ut. Det handlar alltså också om flygbombningar.

Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly säger att det är för tidigt för att helt ta ställning, men är ”försiktigt positiv” till att Sverige ställer upp med militära medel för att verkställa säkerhetsrådets resolution.

– Två saker är viktiga: Först och främst måste vi se en begäran från FN om detta. Och det får inte tolkas som om denna begäran går längre än vad resolutionen medger – till exempel får Sverige absolut inte medverka till stridsföring på marken. Vi är rädda för att USA och Frankrike vill tänja på resolutionens gränser, och det får Sverige inte medverka till.

Finns det inget annat man kan göra för Libyen i dagsläget?

– Sveriges regering skulle kunna ta initiativ till ett humanitärt stöd. Det kommer att behövas massivt stöd till flyktingar och människor som inte har tillgång till mat, bränsle och annat. Och det finns mycket att göra i de stora flyktinglägren i Tunisien och Egypten, säger Lars Ohly.

Lars Ohly höjer också ett varningens finger för att sätta alltför stor tilltro till militärt våld som lösning på situationen i Libyen:

– Lösningen är inte militär eller våldsam. Detta är ett nödvändigt beslut för att förhindra att Khadaffi dödar sin egen befolkning och oppositionen. Men lösningen är försoning och att människor kan leva ett bra liv efter Khadaffi.

I Aftonbladets partienkät svarar Centern att de stödjer ett eventuellt svenskt beslut att skicka Jas-plan till Libyen om FN begär understöd, medan Miljöpartiet väntar med att ta ställning i frågan tills FN uttryckligen ber om stöd. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin kommenterar till Aftonbladet:

– Vi Socialdemokrater är beredda att stötta FN, men exakt hur det stödet ser ut vet vi inte. Det kan vara Jas-plan, men det kan lika gärna vara logistik eller personal de behöver.

Men vad regeringen kommer att besluta i frågan är ännu oklart; utrikesminister Carl Bildt menar att han väntar på vad Nato har att säga om ett ingripande.

– På den militära sidan kan det också finnas åtskilligt vi kan göra, men det vet vi inte i dag, för Nato håller på med planeringen för ögonblicket, säger han till TT enligt Aftonbladet.