Constitución, ett kustsamhälle 36 mil sydväst om Santiago, är sig inte likt efter jordbävningen och tsunamin som drabbade Chile för ett år sen. Här dog 92 av de mer än femhundra människor vars liv togs av katastrofen. Tio personer, varav fem barn, är fortfarande försvunna.

Luisa Molina bor i ett träskjul några hundra meter från vattnet, bredvid den tomt där hennes hus stod innan tsunamin kom. Hon berättar att de många efterskalven, som fortfarande pågår, gör henne orolig.

– Militären satte ihop de här nödbostäderna. Den har hjälpt till mycket, men annars har myndigheterna struntat i oss. Presidenten har varit här och han pratar om allt som har gjorts, men det byggs ju ingenting. Jag säger till mina barnbarn att vi får se om det blir något nytt hus. Det känns så långt bort.

Knappt två veckor efter jordbävningen den 27 februari förra året tillträdde högerpolitikern Sebastián Piñera som president efter tjugo år med mittenvänsterkoalitionen Concertación vid makten. Den nya regeringen har fått kraftig kritik för hur de skött återuppbyggnaden. En stor del har handlat om att återställandet av bostäder tar så lång tid. 220 000 bostäder förstördes och ytterligare 370 000 bostäder skadades.

Eduardo Bravo är redaktionschef på tidningen El Centro i Talca, en av de värst drabbade städerna som ligger tio mil från Constitución,. Han har följt jordbävningen och statens hantering av konsekvenserna från start.

– Det här är en regering av företagare. De gjorde en pakt med den privata sektorn och har skött det hela som ett företag skulle ha gjort. Det har varit väldigt effektivt när det gäller återuppbyggnaden av infrastrukturen och den produktiva sektorn. Men den sociala biten, bostäderna, har varit urusel.

Efter jordbävningen distribuerades en mängd nödbostäder, så kallade mediaguas. Det är en sorts träskjul med plåttak, utan varken isolering eller badrum. Många tog in vatten under vinterregnen i juli och augusti. Regeringen har sedan delat ut mer än 8 miljarder svenska kronor i cirka 125 000 bidrag för att drabbade ska kunna reparera sina hus, eller bygga eller köpa nya.

– De har investerat jättemycket pengar i bidragen. Men någonstans i kedjan brister det. Företagen bygger inga bostäder. Jag tror att de som bor i mediaguas kommer att få tillbringa ytterligare en vinter där, säger Eduardo Bravo.

Oppositionella parlamentariker menar att återuppbyggnadsprocessen inte varit transparent. Riksrevisionen granskar delar av statens upphandlingar med privata företag som har nära kopplingar till personer i den kriskommitté president Sebastián Piñera tillsatte. I december kallades bostadsminister Magdalena Matte till interpellationsdebatt i kongressen.

Regeringen försäkrar att allt gjorts på lagenligt sätt och att så kommer att framgå av granskningen. De anklagar oppositionen för att utnyttja återuppbyggnadsprocessen för politiskt fulspel, och påpekar att det redan existerande krisorganet Onemi (Oficina Nacional de Emergencia) inte var i gott skick vid regeringsskiftet. Såväl de ansvariga ministrarna som presidenten betonar också hur mycket man hunnit göra inom flera områden. Förutom infrastrukturen har såväl sjukhusplatser som skolsalar återställts, om än inte i sin definitiva form, och landets produktion är i full gång. Men i mitten av februari bad ändå Sebastián Piñera offentligt om ursäkt för att den del av återuppbyggnaden som rör bostäderna inte kommit längre.

De restauranger som låg längs med strandremsan i Constitución är borta. Böjda järnbalkar i rester av lagerbyggnader vittnar om kraften i vågorna som sköljde in efter jordbävningen. Luisa Molina säger att det är svårt att få lugn i kroppen när det som hände fortfarande är så påtagligt. Hon och hennes familj hoppas få ett bidrag så att de själva kan bygga ett nytt hus. Men hon tror inte att det kommer att bli som förr.

– Min man och jag hade jobbat hårt för att få ett ordentligt hem. Nu är vi äldre. Det blir svårt att få det lika bra igen.