Göteborgs stad har gått med vinst och kostar i år på sig en dryg miljard mer i utgifter än vad som var budgeterat för förra året. Om budgeten istället varit blå hade den innehållit en skattesänkning på 25 öre och minskade utgifter på omkring 200 miljoner kronor. Och så massiva utförsäljningar av kommunal egendom.
- Vi har Sveriges största kommunala bolagskoncern. Det ser vi inte nyttan med, säger moderaternas budgetsekreterare Henrik Nilsson.
Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna föreslog i sina valbudgetar försäljningar av kommunala bolag för en miljard kronor under år 2007 och lika mycket under 2008. Därutöver ville moderaterna sälja tomträtter, det vill säga villatomter som de boende i dag arrenderar, för en halv miljard per år. Pengarna skulle främst gå till att betala av kommunens skulder på ungefär tre miljarder kronor.
Göteborgs kommun har omkring 25 bolag och de borgerliga partierna ville undersöka förutsättningarna för att sälja allihop - utom Liseberg och hamnen.
- Liseberg har ett betydande inflöde av turister som vi tror på och det är värdefullt att fortsätta den satsningen. Dessutom finns det inget folkligt stöd för att sälja ut det. Och hamnen är ett strategiskt intresse för Sverige, säger Henrik Nilsson.
- Men inom de sektorer där det finns väl fungerande marknader har vi inte intresse av att äga några bolag.
Som exempel på sådana bolag nämner han Gatubolaget, Higabgruppen, som förvaltar offentliga byggnader, och Göteborgs Energi.
- Vi skulle bara ha sålt ut om vi kunnat göra det på ett ansvarsfullt sätt och i den takt marknaden klarar av, säger Nilsson.
En utförsäljning av el- och fjärrvärmenätet skulle ge kommunen mycket pengar, men bli dyr för konsumenterna, säger marknadsanalytikern Roger Fredriksson. Han driver en rådgivningsbyrå i Umeå och är en skarp kritiker av hur energimarknaden fungerar.
- Erfarenheten säger att det är riktigt illa att sälja ut. Det har visat sig i Norrköping, Täby och Uppsala inte minst att köparen gett ett bra pris till ägaren och sen tagit igen pengarna av abonnenterna, säger Fredriksson.
I nuläget betalar en genomsnittlig lägenhetsinnehavare i Göteborg knappa 800 kronor om året i nätavgift, vilket är det femte billigaste av 250 områden som jämförs på Fredrikssons hemsida avgifter.com.
- För det andra är det viktigt med mångfald på elmarknaden. Göteborgs Energi skulle hamna hos någon av de tre stora oligopolföretagen som då skulle stärka sin ställning på marknaden ytterligare, säger Roger Fredriksson.
Moderaten Henrik Nilsson håller med om att oligopolet inte borde förvärras och menar att det till att börja med bara vore aktuellt att sälja en mindre del av företaget - säljbolaget Plusenergi.
- Nätavgiften är inte problemet utan det är elkostnaden som är för hög, menar han.
En borgerlig majoritet hade också velat att fler kommunala hyresrätter skulle ombildas till bostadsrätter. Sedan 2001 har drygt 280 allmännyttiga lägenheter i Göteborg ombildats till bostadsrätter och ytterligare 166 kan ombildas under det kommande året, uppger Framtidenkoncernen som samlar stadens kommunala bostadsägande. Högerpartierna hade velat se fler ombildningar, och inte bara i rikare områden utan också i fattigare.
- Vi tror att socialt belastade områden kan utvecklas om människor får mer inflytande och tar mer ansvar. Den mest direkta formen för att skapa det är eget ägande, säger Henrik Nilsson.
Kommunen skulle uppmuntra bostadsrättsföreningar genom att sätta attraktiva priser på byggnaderna och hjälpa föreningarna att få förmånliga banklån.
De borgerliga i Göteborg har räknat på hur många av stadens nästan 70 000 lägenheter de skulle vilja sälja ut, men vill inte avslöja siffran eftersom de menar att det kunde missuppfattas.
- Erfarenheterna från ombildningsarbetet i Stockholm är att intresset måste få växa fram från de boende själva och att erbjudandena ska vara lättfattliga och ges tid att sjunka in, säger Nilsson.
Socialdemokraterna i Göteborg försvarar stadens bolagspark med att kommunalt ägande ger en självständighet och en långsiktighet som privat ägande inte alltid har.
- Med en stor och stark allmännytta kan vi bygga hyresrätter själva när vi behöver. Och genom att ha kvar energibolaget kan vi bygga ut fjärrvärmenätet och göra miljövinster som jag tvivlar på att privata aktörer skulle ha satsat på, säger Anders Hulterström (s).