- Det känns fantastiskt bra att deklarationen har kommit till.
Ingalill Björn är ordförande för Astma- och allergiförbundets omkring 25 000 medlemmar. Egentligen kunde de vara långt fler, hon menar att uppåt en tredjedel av landets invånare lider av någon form av astma eller allergi.
- På senare tid tycker jag att allas vår situation har blivit lite sämre. Man har tappat lite greppet. Städning har försämrats, ventilationer är bristfälliga. Men medicinerna har förbättrats och används allt mer, säger Ingalill Björn på telefon från Karlstad.
Hon berättar att hon räknar med att använda konventionen när förbundet uppvaktar myndigheter och departement.

FN-deklarationen för funktionshindrades rättigheter antogs förra veckan enhälligt av FN:s 192 medlemsstaterna i generalförsamlingen. Den innehåller 24 rättighetsartiklar som rör ämnen som funktionshindrade kvinnors och barns jämlikhet gentemot män och funktionshindrades likhet inför lagen till rättigheter. Men även utbildning, hälsa och arbetsmarknad, politik och kultur.
Konventionen är resultatet av fem års arbete i en särskild kommitté.

Regeringen håller dock inte med om handikappförbundens tolkning att konventionen ger funktionshindrade särskilda mänskliga rättigheter.
- Tillgänglighet uttrycks som en generell princip, så bristande tillgänglighet ses inte i konventionen som ett lagbrott, säger Ulrik Lindgren (kd), politiskt sakkunnig hos socialtjänstministern och partikamraten Maria Larsson.
Hon menar att den svenska diskrimineringslagen som är på gång kan tvingas vänta in en anpassning av lagstiftningen till konventionen, men säger att Sverige och andra länder som vill lagstifta mot bristande tillgänglighet nog ska kunna få gå längre än konventionen och göra det. Den nya regeringen har ännu inte hunnit sätta sig in i hur ratificeringen av konventionen ska gå till och kan inte lova att det blir av under våren.
- Men det vill vi naturligtvis göra med full politisk enighet. Det här är betydelsefullt för funktionshindrade i hela världen som på många håll är oerhört osynliggjorda och borta från all samhällsgemenskap, säger Ulrik Lindgren.

Karin Westlund, förbundsordförande i De handikappades riksförbund, DHR, som företräder knappt 20 000 huvudsakligen rörelsehindrade medlemmar, närvarade vid FN i New York när kommittén antog utkastet till konventionen i mitten av augusti.
- Vad som kändes väldigt stort var ju att där var en 200 länder, rika som fattiga, som alla jobbade mot en enda sak, att få den här konventionen för funktionshindrades rättigheter antagen, säger hon.
I Sverige lär inte konventionen innebära några enskilda, konkreta förbättringar, menar hon, utan ska mer ses som en symbol att funktionshindrades krav i påverkansarbetet är berättigade. Hon accepterar Ulrik Lindgrens kommentarer om att konventionen inte ger rätt att anmäla bristande tillgänglighet, och konstaterar att den statliga diskrimineringskommitténs utredning från i våras där går längre än konventionen.
- Vi ska kunna anmäla företag, affärsidkare till exempel, om kanske en rullstolsbunden inte kan komma in i en lokal. Det kan man i dag inte anmäla. Och konventionen är naturligtvis bra eftersom den ger stöd för våra rättigheter i allmänhet.

Kommer ni den dag det blir en förstärkt diskrimineringslag direkt att göra aktioner?
- Nej, vi får ge det här en chans först, säger Karin Westlund och skrattar. Vi har ju den nationella planen för handikappolitiken som år 2000 sa att år 2010 skulle allmänna kommunikationer och enkelt åtgärdade hinder vara undanröjda, det vill säga trappor, dörrar och så vidare. Det sker väldigt mycket med avfasningar på trottoarer och sådant. Vi tvivlar på om det räcker, men vi får se.