Militärens fortsatta inflytande blev tydligt när ordföranden för Högsta valdomstolen, David Matamoros, gjorde en kovändning i frågan om militärens roll i transporter och övervakning av valurnor i samband med valen.

Matamoros sade i början av juni att militären fått den uppgiften i konstitutionen 1982 eftersom landet då var på väg mot demokrati efter år av diktatur, men att detta inte längre var nödvändigt. Men efter ett möte med militärledningen och försvarsminister Marlon Pascua från det styrande Nationella partiet, förklarade Matamoros att hans kommentarer hade feltolkats.

Nu vill valdomstolen istället ”utöka” militärens roll. Både Matamoros och Pascua prisade också militärens roll i det val som kuppregeringen arrangerade i november och som vanns av Porfirio Lobo, vars regering erkänns av färre än 60 länder.

Flera experter säger att militärens växande roll i den offentliga sfären är en av de mest smärtsamma konsekvenserna av statskuppen för ett år sedan, den 28 juni 2009, när Manuel Zelaya fördes från sitt hus under vapenhot och sattes på ett plan till Costa Rica.

Enligt militärexperten Leticia Salomón har kuppen politiserat säkerhetsstyrkorna och gjort militärledningen till ett beslutsfattande organ, ”vilket helt enkelt är fel”.

Francisco Rojas Aravena, direktör för Latinamerikanska fakulteten för samhällsevetenskaper, menar att militärens roll måste ses över.

– Att lämna artiklar i konstitutionen som är huggna i sten bäddar för framtida kriser, säger han.

Det finns åtminstone sju artiklar i Honduras konstitution som inte får ändras, inklusive ett förbud för presidenten att sitta flera mandatperioder eller att sammankalla en konstituerande församling för att ändra konstitutionen.

Det var just Zelayas försök att hålla en rådgivande folkomröstning om att sammankalla en sådan som tjänade som förevändning för kuppen för ett år sedan.