Svårigheterna med att integrera praktisk yrkesträning med vetenskaplig och akademisk utbildning har länge varit en hämsko för JMK. Detta innebär i sin tur att JMK utmönstrar de rent yrkestränande momenten, skrev i mars i år prefekten Göran Leth och övriga i ledningen för institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, i ett internt remissvar inom Stockholms universitet.
JMK, tidigare Journalisthögskolan, har utbildat en kull journalister varje termin sedan 1968. Att yrkesträningen skulle utmönstras till förmån för medieforskning vore en stor förändring. När Fria Tidningar når prefekt Göran Leth vill han ta tillbaka formuleringen.
– Det var säkert inte så väl uttryckt. Det handlade egentligen inte om journalistutbildningen utan om att protestera mot tankar på att vi skulle slås ihop med lärarutbildningen. Då var det viktigt att markera att vi är mer än en yrkesutbildning, säger Leth.

I Stockholm har utbildningen på senare år skakats av inre konflikter. Institutionen ligger nio miljoner kronor back och personliga motsättningar har spelat in, men det handlar inte minst om avvägningen mellan teori och praktik i utbildningen. Striden är inte utan betydelse för journalistikens målgrupp – du själv som läsare och tittare.
Det handlar om demokrati och om kvaliteten på de medier som formar vår världsbild, menade i april en grupp lärare på skolan i en protestskrivelse.
I kampen om inflytande har yrkesinriktningen dragit det kortaste strået. Fyra journalistiklärare sägs nu upp på skolan och två andra har gått i tidig pension. En kortare grundutbildning i journalistisk produktion ges igen nästa höst men dess framtid är enligt kritikerna oklar. Och det populära påbyggnadsprogrammet i journalistik ska ersättas av ett delvis forskningsförberedande masterprogram där utkast et till kursplan har tonvikt på teori och vetenskaplig metod.

Förändringarna på JMK har lett till protester från både studenter och lärare, etablerade journalister och kollegor Norden över.
– Vi skulle direkt ha underkänt vad den här prefekten säger. Det fina och klyftigaste som vi gjorde 1968 var ju att hitta en form för samarbete mellan teori och praktik, säger journalistiknestorn Bengt Nerman, som var med och grundade skolan det året. Han och många av lärarna menar att varje journalistutbildning måste vara förankrad i första hand i yrkets verklighet ute på redaktioner, och i andra hand se kritiskt på detsamma för att kunna förändra.

Inne på JMK är stämningen delvis tryckt. Personer Fria Tidningar talar med vill ogärna förekomma med namn på grund av det frostiga förhållandet till ledningen. Den anklagas för att genomdriva förändringar utan föregående diskussioner. Flera menar att 40 års kunskapstradition slängs bort när ledningen gör sig av med alla utom ett fåtal journalistiklärare. Istället får i sammanhanget okunniga akademiker ta över ansvaret för utbildningen och trygga tjänster åt sig själva, menar kritikerna bland lärare och studenter.
Prefekten Göran Leth säger sig inte förstå kritiken.
– Vi ska ha kvar vår grundutbildning som är bra och konkurrenskraftig. Och vi får en kvalificerad masterutbildning som ska inrikta sig på lite mer avancerad journalistik med till exempel reportage.

Vilket intresse finns det i branschen för att ta emot sådana här mer avancerade journalister?
– Vi har mött ett klart intresse när vi varit ute och pratat, säger Göran Leth.
Men han vill inte avslöja vilka redaktioner som skulle ha uttryckt intresse för forskningsförberedda journalister med mindre praktisk erfarenhet. I en debattartikel i våras gick tvärtom branschens företrädare Stefan Koskinen på Tidningsutgivarna ut och anklagade JMK för att bli allt mer akademiskt och världsfrånvänt.
JMK:s ledning utses av Stockholms universitets rektor Kåre Bremer. Han har mottagit en protestdelegation från lärare och studenter men tänker inte lägga sig i frågan mer.

Hur ser du på att JMK mönstrar ut sina yrkestränande moment?
– De ska väl inte tas bort helt och hållet. Jag har fullt förtroende för fakultetsnämnden och institutionsstyrelsen.

Det är du som utser prefekten, vars politik nu får kritik av både lärare, studenter och i en skrivelse 14 andra utbildningsinstitutioner runt om i Norden. Hur ser du på det?
– Jag har lyssnat på synpunkter från båda sidor och jag varken vill eller kan ingripa, säger rektor Kåre Bremer.
Studentkåren är officiellt försiktig med att uttala sig.
– Jag har ställt frågor till prefekten och fått ganska uttömmande svar. Visst är balansen mellan teori och praktik viktig, men än så länge avvaktar vi och följer utvecklingen noga, säger ordförande Philip Lerulf.

Marina Ghersetti, prefekt på JMK:s systerorganisation i Göteborg JMG bekräftar och beklagar nedrustningen av JMK:s yrkesförberedande moment.
– De har gått en mer akademisk väg än vi och vi har sett att de har skurit ned på yrkeslärare och kortat sitt långa journalistprogram. Det är en tråkig utveckling, säger hon.
Ghersetti konstaterar kallt att så länge det finns ett överskott på journalister i landet påverkar det inte redaktionerna om en utbildare avviker. Det blir bara mer rum för de andra.
– Men vi har kunnat stå tillsammans och stödja varandra när vi argumenterat för oinskränkt kvalitet och ordentliga resurser hos universitetsledningarna och så vidare. Nu kommer det att bli svårare för oss ensamma, säger hon.

Samtidigt ifrågasätter en av skolans grundare, vilken roll en journalistutbildning över huvud taget kan spela, oavsett om den lyckas kombinera teori och praktik eller inte.
– Journalisthögskolestudenterna var ju en helt ny kategori journalister som kom på redaktionerna. Med en akademisk examen innan Journalisthögskolan. Och med höga lönekrav. Det stormades mycket om att journalisterna var röda, men det viktiga var ju att hela yrket åkte upp ekonomiskt, säger Bengt Nerman, före detta biträdande rektor på skolan.

Och hur påverkade den nya generationen journalistiken?
– Den lilla utbildningen hade ingen särskild chans mot den väldiga massmedieindustrin. Journalisterna anpassar sig väldigt snabbt till rutinerna och dogmerna där. Det var ju drömmen hos mig och Lars (Furhoff, rektor 1986–1988) annars, att några frön skulle slå rot. Men det vet jag inte, säger Bengt Nerman.