För ett och ett halvt år sedan började Sérgio Cabral Filho, guvernör i Rio de Janeiro, skicka så kallade Pacifieringsenheter bestående av militärpoliser till slumområden för att ta kontrollen från drogligor. Men kritiker menar att det bara är ännu ett sätt att utöva kontroll över den fattiga befolkningen.

– Planen är dömd att misslyckas. Det är omöjligt att upprätthålla en väpnad ockupation för evigt, säger Patricia Oliveira från Nätverket mot våld.

Hon beskriver planen som en del av Cabrals ”nolltolerans mot de fattiga”, och en kopia av en liknande plan som genomfördes i Colombias huvudstad Bogotá.

– I de favelor där pacifieringsenheterna opererar har antalet fall av polisbrutalitet och övergrepp ökat. Om du är svart, fattig, klädd som en ”rappare” och bär keps, så kommer polisen stoppa dig för att ta reda på vem du är, var du bor, och var du arbetar, säger Oliveira.

– Förr var du tvungen att fråga den lokala knarkbossen om tillstånd för att göra något; nu måste du gå till den lokala polischefen, säger hon.

Cabral, som varit guvernör sedan januari 2007, gick till val på löften om hårda tag mot brottsligheten. Den nya strategin implementerades först i december 2008 i Dona Marta-slummen. Nu syns svartklädda specialstyrkor överallt i sju av de ”favelor” eller kåkstäder som omger staden.

Enligt planen ska närvaron utökas till 17 av de fler än 700 slumområden som finns i staden innan årets slut. Men lokala människorättsgrupper ifrågasätter att insatsen styrs av en polisstyrka som har rykte om sig att vara en av världens våldsammaste. Enligt Camila Ribeiro från den lokala Justica Global har antalet personer som dödas av polisen ökat sedan Cabral blev guvernör.

– De som dör passar alltid in på stereotypen: fattiga svarta män i åldern 15 till 30 som bor i slummen, säger hon.

Enligt Ribeiro och Oliviera har pacifieringsenheterna än så länge bara skickats in till favelor som kontrolleras av drogligor. Bara i ett fall – Batam – har insatsen riktats mot ett område som kontrollerades av miliser. Miliserna är paramilitära grupper som lovar att hålla en favela fri från droghandlare i utbyte mot betalning och kontroll över leveransen av bland annat elekticitet, gas, och vatten. Ofta utgörs de av poliser eller före detta poliser.

– Cabal vet att det finns politiker som misstänks för kopplingar till miliserna, men han föredrar att se genom fingrarna med det. Batam var ett undantag eftersom två journalister torterades där när de undersökte miliserna, säger Patricia Oliveira.

Camila Ribeiro tror att det finns dolda ekonomiska intressen bakom den nya polisstrategin. I favelorna får de flesta invånare el och vatten genom att olovligen koppla in sig på det offentliga nätet. Men tillsammans med pacifieringsstyrkorna kommer företag som tvingar de boende att betala samma avgifter för elektricitet och andra tjänster som de tar ut i medelklassområden – vilket ökar pressen på de boende att flytta. Flertalet av de favelor som guvernören riktat in sig på finns i anslutning till stadens rikaste kvarter, där efterfrågan på mark för nybyggnation är hög.