Boskapsuppfödning en stor del av klimathotet
Bland det värsta man kan råka ut för är att vara behandlad som ett djur. När någon ska dra till med exempel som visar på riktigt usla förhållanden säger man de bodde som djur. Människor som beter sig illa – grisar eller svinar ner – sägs bete sig som djur. Men säger det inte mer om människan och hennes förhållande till djur när vi anser att det riktigt dåliga, det allra sämsta, är till de andra djuren?
Så här i slutet av året är det dags att summera. Ur djurrättssynpunkt har det varit ett svart år. Vi hoppades på ett beslut om nedläggning av minkfarmerna i somras. Det hände inte – beslutet sköts på framtiden för att Frankrike protesterade. I stället verkar det som om Djurskyddsmyndigheten lever farligt: regeringen ska lägga ner ett antal myndigheter. Bland dem den enda som enkom arbetar för de andra djuren. Köttkonsumtionen ökar och ett djurrättsligt godtagbart samhälle blev inte verklighet i år heller.
Även för världen som helhet har det varit ett dåligt år. Larmrapporterna har avlöst varandra och lagom till det vintervita satsar alla – äntligen – stort på att upplysa om klimatförändringarna. Någon självklar koppling mellan djurrätt och miljötänkande finns inte. Men den som lever endast på vegetabilier gör en stor skillnad för världen, vilket är en välkommen bieffekt.
Världens boskapsuppfödning ger ett större tillskott av de klimatförändrande växthusgaserna, sett till koldioxidekvivalenter än vad den samlade transportsektorn bidrar med, enligt en nyligen publicerad FN-rapport skriver Djurens Rätt.
Rapporten kommer fram till att boskapsuppfödningens miljökostnad måste halveras för att inte förvärra problemen ytterligare. Jämfört med människans bidrag av koldioxidutsläpp står djuruppfödningen för 9 procent av de totala utsläppen. Men sett till de, jämfört med koldioxid, betydligt mer potenta växthusgaserna lustgas och metan, står boskapsuppfödningen för 65 respektive 37 procent av alla utsläpp med ursprung från mänskliga aktiviteter.
Dessutom sker miljöpåverkan när skog – ofta regnskog - skövlas för att ge plats till betesmark och mark för produktion av foder till boskapsdjuren. Boskapsuppfödningen är också en av de största bidragande faktorerna till de sinande och nedsmutsade vattentillgångarna världen över. Det vatten som finns kvar förorenas av boskapens avföring samt de hormoner och antibiotika som ges till djuren. Till detta skall även medräknas all konstgödning och insektsgift som djurens foder besprutas med.
Nu är det jul, igen. Dags att spendera ofattbara summor på prylar och mat. Slakteribranschen och elektronikbranschen och alla andra branscher lever livets glada dagar. Jag håller med den som säger att vi människor beter oss illa, att det vi har förringat julen till är något långt från bra. Men att säga att vi beter oss som djur? Nä, det är att vara fel ute. Den människa som beter sig illa beter sig allt som oftast som en – människa.
[email protected]
Världens boskapsuppfödning ger ett större tillskott av de klimatförändrande växthusgaserna, sett till koldioxidekvivalenter än vad den samlade transportsektorn bidrar med
