Vid sidan av toppmötet mellan EU och Latinamerika och Karibien i Madrid den 14 till 18 maj samlades runt 4000 personer på ”Folkets toppmöte”, som arrangerades av Enlazando Alternativas, ett nätverk av drygt 200 organisationer från de berörda regionerna.

I anslutning till detta hölls en folktribunal på temat transnationella företag, som bland annat kritiserade svenska, norska och irländska pensionsfonder för deras placeringar i det hårt kritiserade kanadensiska gruvföretaget Goldcorp.

I mars uppmanade ILO regeringen i Guatemala att omedelbart stoppa Goldcorps gruvdrift eftersom företaget brutit mot internationella konventioner och nationell lagstiftning. Goldcorp har inte informerat eller fört dialog med ursprungsfolken i området innan gruvans aktivitet inleddes. Jantzi Research, som utvärderade drygt 200 kanadensiska företag, dömde i april 2008 ut Goldcorp som socialt oansvarigt och rekommenderade investerare att dra tillbaka sina investeringar från företaget. Både svenska AP-fonderna och KPA, som profilerar sig som etiskt, investerar i Goldcorp.

– Fallet Goldcorp visar tydligt att våra pensionsfonder står helt utan kontroll, och EU tillåter det genom sin politik, sade Carlos Taibo Arias, professor i statsvetenskap vid Madrids autonoma universitet och jurymedlem i folktribunalen.

Efter två dagar av vittnesmål från latinamerikanska lokalorganisationer ansåg juryn att 26 transnationella företag med bas i Europa har medverkat till kränkningar av mänskliga rättigheter i ett flertal länder.

– Folktribunalen är unik på så vis att den synliggör brott som annars inte diskuteras, sade Andrés Ibañez, domare i Högsta domstolen i Madrid och ordförande i juryn.

En av deltagarna på Folkets toppmöte var Bertha Cáceres från motståndsrörelsen mot statskuppen i Honduras, som påminde om att förtrycket mot landets människorättsaktivister och oppositionella fortsätter.

– Porfirio Lobo Sosa är inte vår rättmätige president även om han kommer till Madrid för att delta i mötet mellan EU och Centralamerika, sade Cáceres.

När ledare från EU och Latinamerika och Karibien samlades för det officiella toppmötet saknades bland annat Venezuelas president, Hugo Chavez, som tidigare sagt att han inte tänkte komma till Madrid om Honduras president Lobo Sosa skulle närvara. Efter hot om bojkott från flera länder valde Lobo Sosa till slut att inte närvara på det officiella toppmötet mellan EU och Latinamerika den 18 maj, men däremot dagen efter då EU och de centralamerikanska länderna samlades.

Det officiella toppmötet omgärdades av ett rigoröst säkerhetspådrag och polissirenerna gick varma när regeringscheferna färdades i långa karavaner genom staden. Dagen efter var tonen i spansk media bitvis hård mot några av de långväga gästerna. Den argentinska presidenten Cristina Kirchner anklagades för inblandning i landets inre angelägenheter efter att hon kommenterat att en domare som har lyft möjligheten att ställa Francoregimen inför rätta för brott mot mänskligheten stängts av från sitt yrkesutövande.

Samtidigt applåderades den spanska regeringen för att som EU-ordförande ha fått till stånd ett frihandelsavtal med länderna i Centralamerika, efter tre års förhandlingar. Avtalet tar bort handelshinder för industriprodukter och tillåter viss export av mejeriprodukter från Europa till de centralamerikanska länderna. Kritiska folkrörelser och forskare menar att avtalet kan motverka fattigdomsbekämpningen. Sedan Chile tecknade ett handelsavtal med EU 2003 har de positiva effekterna har uteblivit.

– De utländska investeringarna har inte ökat så mycket som man trott och där de ökat har de inte skapat fler arbetstillfällen. Tvärtom har efterfrågan på arbetskraft sjunkit sedan associeringsavtalet inleddes. Inom gruvnäringen, som traditionellt gett arbete åt en stor del av befolkningen, har många arbetstillfällen försvunnit, säger Claudio Lara, rektor för ekonomiinstitutionen på ARCIS-universitetet i Chile och författare till en studie om associeringsavtalets effekter.