Världsbanken, som finansinerar utvecklingsprojekt i en lång rad länder, har länge kritiserats av mottagarländerna för att inte ge representation åt de som man påstår sig hjälpa. Afrika söder om Sahara, måltavla för många av programmen för ”fattigdomsreducering”, har totalt mindre än 6 procent av rösterna.

Som ett svar på kritiken har Världsbanken i flera år talat om att reformera beslutsprocessen. I Istanbuldeklarationen från oktober 2009 lovade man att ”skydda de minsta fattiga ländernas röststyrka.”

Men den 25 april förändras rösträtterna till förmån för Kina (1,64 procent), Sydkorea (0,58 procent), Turkiet (0,55 procent), Mexiko (0,5 procent) och Singapore (0,24 procent). Enligt bankens egna ekonomiska definitioner är Sydkorea och Singapore höginkomstländer, medan Mexiko och Turkiet hör till det övre skiktet av medelinkomstländer.

Samtidigt har 18 länder söder om Sahara har tappat en del av sitt redan begränsande inflytande. Hårdast drabbade är Nigeria och Sydafrika, som fått sin andel av rösterna minskad med ca 10 procent. Bara oljerika Sudan, vars president anklagas för krigsförbrytelser av den internationella brottmålsdomstolen ICC, har fått sin röstandel ökad.

– Reformen är ett försök att hålla sig väl med de tunga aktörerna bland utvecklingsländerna, som Kina och Brasilien, i förhoppningen att de ska bidra mer till bankens finansiering, säger Sebastien Fourmy från biståndsorganisationen Oxfam.

– Det här kommer vid ett tillfälle då Europa har växande problem med att uppfylla sina utvecklingsåtaganden. Därför har man gått med på en liten minskning av sin röststyrka. Men de flesta håller fast vid sina stolar och USA förblir såklart den enda medlemmen med vetorätt, säger Fourmy.

– Vi hoppas att de utvecklingsländer var rösträtt utökats kommer att bära ett ökat ansvar för finansiering av utveckling. Men än så länge har inget av länderna gjort några tydliga åtaganden eller presenterat någon detaljerad vision av hur man vill ta sig an utvecklingsbiståndet.