Alla företag som har fler än tio anställda är enligt jämställdhetslagen skyldiga att ha en jämställdhetsplan och att aktivt vidta åtgärder för att motverka löneskillnader som beror på kön.
Företagen ska varje år göra en lönekartläggning och därefter en handlingsplan på hur man ska åtgärda eventuella skillnader.
Nu granskar Jämo hur omkring 400 företag i Sverige uppfyller dessa krav. I en andra etapp ska sedan ytterligare 800 företag granskas. Av de 38 som ska granskas i Västra Götaland har hittills tio gåtts igenom, samtliga med mer eller mindre ofullständiga uppgifter. Detta är samma resultat som övriga Sverige, där nära nio av tio av de granskade företagen fått krav på kompletteringar.
- Det kan tyda på att många inte bryr sig om lagstiftningen, säger Magnus Jacobson, pressekreterare på Jämo.
- Eller så kanske de inte vet tillräckligt väl vad lagen kräver. Men samtidigt är man som arbetsgivare skyldig att kunna lagstiftningen. Och den kom för tolv år sedan, så man kan inte skylla på att man inte haft tid på sig.
Bland de företag som Jämo granskat finns flera välkända namn, till exempel SKF, Akzo Nobel, Svenska kyrkan i Göteborg och Göteborgs-Posten. Men hur mycket de behöver komplettera varierar. Svenska kyrkan får till exempel beröm för att ha gjort ett omfattande arbete som bara behöver enstaka kompletteringar, medan Akzo Nobel saknar jämställdhetsanalys, kartläggning av lika och likvärdiga arbeten, handlingsplan för justering av löner samt en utvärdering av förra årets handlingsplan.
- Vi ska lämna in kompletterande uppgifter den 15 december. Vi har en jämställdhetsplan som jag anser vara komplett. Men vi har en annan kodning än den som Jämo använder sig av, säger Björn Thelander, ansvarig för jämställdhetsarbetet på Akzo Nobel.
- Vi kräver inte att företagen har en speciell kodning, men uppgifterna måste vara tydliga så att vi kan se vad som är lika och likvärdiga arbeten, säger Johan Gryberg, handläggare på Jämo.
Han menar att det än är för tidigt att säga vilka som arbetar bra med jämställdhetsfrågor.
- Många har brister i det här stadiet. Man kanske har glömt eller missförstått något. Kanske känner man inte till alla leden. Till exempel kanske man inte förstår att en barnmorska och en sjukhustekniker kan anses ha likvärdiga jobb med samma nivå av krav vad gäller kunskap, färdigheter, ansvar m.m.
I Göteborg-Postens jämställdhetsanalys hittade man 20 fall där män tjänat mer än kvinnor i likvärdiga positioner. Dessa förklarades bero på lön från tidigare befattningar, marknaden och extern rekrytering. Men dessa förklaringar var enligt Jämo för generella för att kunna granskas. Något GP därför valde att reda ut i ett möte tillsammans med Jämo.
- De flesta fallen berodde helt enkelt på att en del personer har med sig gamla chefslöner. I tidningsbranschen är det ganska vanligt att man jobbar som chef och sedan går tillbaka till att jobba som reporter ett tag, säger Carina
Söderström, ansvarig för lönekartläggningen på GP.
Magnus Jacobson på Jämo menar att arbete med jämställda löner tar tid och resurser, vilket kan göra det till en oprioriterad fråga för många. Två av tre arbetsgivare har till exempel inte en uppdaterad jämställdhetsplan eller saknar en helt.
- Risken för att åka fast är liten. Normalt undersöker vi cirka 180 företag på ett år, och det finns över 35 000 arbetsgivare som vi skulle kunna granska i Sverige.
Men de som blir granskade brukar anstränga sig för att förbättra eventuella brister i jämställdhetsplanen eller lönekartläggningen. Är de ofullständiga får arbetsgivarna göra en komplettering. Jämo kan också kalla in till ett möte för att diskutera om något är oklart.
- Arbetsgivare måste göra det vi säger åt dem att göra, annars kan de få betala ett vite. Men hittills har ingen arbetsgivare valt att betala vitet.