Staden Kizlyar i norra Kaukasus skakades under onsdagen av två tätt följda självmordsattacker. Den första explosionen inträffade när två poliser passerade en bil som stod parkerad i ett skolområde. Tjugo minuter senare rusade en man iklädd polisuniform in i den ansamlade folkmassan och utlöste ännu en sprängladdning. Tolv personer dödades och ett tjugotal sårades.

Läget i republiken Dagestan, där attackerna inträffade, har länge beskrivits som oroligt. En rapport från organisationen Centre for Strategic and International Studies, CSIS, uppger att det terrorrelaterade våldet i norra Kaukasus fördubblats sedan år 2008 och nu leder till över 900 dödsfall årligen. Experter menar att den militära bekämpningen av tjetjenska rebellgrupperingar inte visat sig effektiv utan istället lett till att konflikten spridits till angränsande Dagestan och Ingusjien samt att separatiströrelsen visat upp tydliga radikaliseringstendenser och vänt sig till islamistiska rörelser för support.

– Man upprepar Jeltsins misstag i Tjetjenien. Ryska regeringen är inte intresserad av diplomatiska förhandlingar med moderata tjetjener utan policyn är fortfarande att bekämpa och utplåna upprorsmännen, säger Tjetjenienkännaren Alexander Nekrassor till Al Jazeera.

Fler kritiska expertuttalanden rörande den ryska Tjetjenienpolicyn har hörts i internationell media under den gångna veckan. Bland annat är det bristen på ekonomiska lösningar och en strategi för att angripa den höga arbetslösheten i regionen som kritiseras.

Premiärminister Vladimir Putins uttalande efter måndagens attacker i Moskva, som dödade 39 personer, deklarerar att attacken ses som ett angrepp på

Ryssland och lovar sträng vedergällning.

”Dra dem ut ur kloakerna och utsätt dem för rättvisans hårda ljus” löd hans uppmaning.

Det är ännu oklart vem som ligger bakom attackerna. Den tjetjenska rebelledaren Doku K Umarov påstår sig ligga bakom tunnelbaneattackerna, men ännu har påståendet inte bekräftats. Rysk polis misstänker att attentatet utförts av tre kvinnliga självmordsbombare vilka tros tillhöra den tjetjenska rebellrörelsen. Säkerheten i huvudstadens tunnelbanenät uppges ha skärpts, bland annat genom ökad polisnärvaro men också genom fler stickprover som kräver ID-handlingar av ryssar med kaukasiskt utseende.

Dagestan i södra Ryssland kallas för ”berget av många språk” och präglas av etnisk blandning. Men vad som tidigare varit en relativt fredlig region har under senare år drabbats av allvarliga motsättningar. Attacker likt onsdagens två explosioner inträffar allt tätare. Ofta är det just poliser som utgör måltavlan, dels för att de ses som representanter för Kreml, separatiströrelsens fiende, men också för att de påstås vara inblandade i mord, kidnappningar och misshandelsfall i regionen.

Rysslands president Dmitry Medvedev har tidigare gjort ansatser till förändring av Putins hårdföra Tjetjenienlinje. Han har bland annat pekat på vikten av att se norra Kaukasus som en helhet och göra mer för att förbättra ekonomiska och sociala faktorer i regionen. Dagen efter de blodiga attackerna i tunnelbanan efterlyste Medvedev en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom terrorattackerna, enligt honom fattigdom och arbetslöshet.

”Att lösa dessa problem är än svårare än att bekämpa terrorism” sade han i ett offentligt uttalande.

Samtidigt finns det andra röster som trycker på för hårdare straff och som hellre pekar på oroligheterna i norra Kaukasus som ett isolerat ordningsproblem. Bland annat har personer inom det ryska rättsväsendet efterlyst kollektiva åtgärder, som en DNA-databas särskilt för personer med kaukasiskt ursprung.