- Det här är precis vad jag önskat i många år, att vi kunde samverka med försäkringskassa, primärvård och socialtjänst kring de här personerna. Vi måste hitta en utväg ur
socialbidragsberoendet och den här satsningen är väldigt positiv, säger förste socialsekreterare i Biskopsgården Christian Brunsson. Han är en av Sveriges främsta kännare av ett begrepp som blivit ett politiskt slagträ: 'socialbidragsberoende.'
Sedan 1999 leder han en särskild utredningsgrupp som jobbar med de socialbidragstagare, eller personer med försörjningsstöd som är det formella namnet, vars problem bedöms bero på något annat än arbetsmarknaden.
- Ingen har velat ta tag i de här fallen. Vill man avsluta så många ärenden som möjligt, då är det här fel grupp att jobba med. Då blir det så att alla jobbar med de som är närmast arbetsmarknaden och de här bara läggs på hög, säger Mats Petersson, som är en av Brunssons kollegor.
Av de totalt 1 500 klienterna som är aktuella för försörjningsstöd i Biskopsgården jobbar Christians utredningsgrupp med de dryga 500 personer som har någon form av arbetshinder. Det nya med arbetssättet är att tiotalet socialsekreterare tar sig mer tid till klienterna och försöker hitta underliggande orsaker till att de har gått på socialbidrag i flera år. Ganska snart fann de ett mönster.
- Orsaken till långvarigt beroende av socialbidrag är faktiskt hälsoproblem. Det är ingen som har sett detta. Men det har vi sett, säger Christian Brunsson.
Gruppen hyrde själv in en läkare en gång i månaden, och för en tid sedan även en neuropsykolog. Vissa bedömdes vara direkt fysiskt eller psykiskt sjuka, andra hade missbruksproblem, intelektuella funktionshinder eller språk- eller kulturella svårigheter.
- Statistiskt sett är det klart att några av 500 personer fuskar, men det är extremt ovanligt att jag misstänker det, säger Brunsson.
Socialbidragstagare diskrimineras ofta, inte minst i vården, menar Brunsson. Har man inte haft något arbete nyligen utan är nollklassad hos försäkringskassan, det vill säga har noll kronor i sjukpenning, trycker inte handläggarna på och kräver läkarintyg och rehabiliteringsplaner.
- Hela systemet slappar till sig om du går på socialbidrag. Många läkare tänker att den här personen har ju socialbidrag så jag behöver inte skriva något läkarintyg, säger Christian Brunsson.
Men även för de med läkarintyg finns risken att sjukdomsbilder inte utreds tillräckligt och därmed inte heller behandlas ordentligt.
Ändå skulle ordentliga åtgärder kunna spara både mycket lidande och skattepengar.
- Om vi vet exakt hur vi ska hjälpa en person kanske vi på ett halvår kan ordna rätt sysselsättning istället för att det blir socialbidrag i fem år. Då sparar vi hur mycket pengar som helst, säger Brunsson.
Omkring 25 av gruppens klienter får jobb varje år, och ytterligare 25 beviljas sjukersättning, det som
tidigare hette förtidspension.
Från den 1 oktober 2006 till början av 2008 har gruppen fått en halv miljon kronor i EU-stöd för att intensifiera sitt arbete i ett projektet City 2 city som ska stå som exempel för andra. Två gånger i veckan samlar de nu en läkare, en psykiatriker, en sjukgymnast och en psykolog från vårdcentralen och en handläggare från försäkringskassan till möten för att tillsammans snabbt hitta de bästa lösningarna för de 120 personer som bedömts vara sjuka och ingår i en första målgrupp. Gruppen kommer att kunna göra sina egna så kallade försäkringsmedicinska utredningar som annars kostar 35ı000 kronor per styck.
- Man har dragit sig för det om man inte varit ganska säker på att personen kommer att bli berättigad till en sjukersättning. Nu kan vi göra fler utredningar och närmare klienten. Och om sjukdomen inte räcker till för sjukersättning, ja då tar jag bara med mig utredningen in i rehabplaneringen, säger Elida Kindh, som också är socialsekreterare i utredningsgruppen.
Totalt finns drygt 3ı000 'långtidsberoende' socialbidragstagare i Göteborg, enligt en färsk sammanställning av stadskansliet. Särskilda utredningsgrupper som den i Biskopsgården saknas i flera stadsdelar.
Jan Svensson som är central planeringsledare för allt försörjningsstöd i Göteborg instämmer i socialtjänsten i Biskopsgårdens kritik av systemet.
- Allt fler har fallit mellan stolarna, inte minst de som har försörjningsstöd för att de är sjuka.
- Under ett stort antal år har det blivit allt svårare att kvalificera sig till de statliga försäkringssystemen, och arbetsförmedlingen och försäkringskassan har tagit allt mindre ansvar. Den nya regeringen bidrar ytterligare till det. Men den här gruppen människor går inte att hjälpa utan samarbete mellan myndigheter, säger Jan Svensson.