Fria Tidningen

Var Robin Hood terrorist?

En ny utställning, A Nonviolent Response to Terrorism, öppnades i veckan på Uppsala Slott. Syftet att väcka tankar genom att lyfta fram hur terrorismen har gestaltats under historien.

– Målet med utställningen är att väcka diskussion hos besökarna, att ge dem en mer nyanserad bild av terrorism och forma verktyg hur den kan bemötas. Sedan är det upp till besökarna att själva fundera ut och bestämma vad de tror på, säger Johan Älvgren, ansvarig för Fredsmuseum i Uppsala.

Utställningen kommer från Fredsmuseets motsvarighet i Storbritannien, the Peace Museum i Bradford, och vänder sig till en bred allmänhet. Främst riktar den sig till en yngre målgrupp. Genom att visa bilder från ickevålds-arbete blandat med öppna diskussionsfrågor hoppas Fredsmuseet att sprida nytt ljus över den infekterade debatten om terrorism.

– Det har varit mycket fokus på de här frågorna alltsedan 11 september, även fast det snart är tio år sedan nu. Vi vill problematisera debatten och vill att de som går härifrån tar sig en funderare över om exempelvis Robin Hood skulle ha betraktas som terrorist i dag.

A Nonviolent Response to Terrorism visar upp statlig och icke-statlig terrorism genom historien. Vissa personer som Nelson Mandela har tidigare varit terroriststämplade men har i efter hand lyfts fram som frihetskämpar, säger Johan Älvgren. Andra har stötts av väst för att sedan svartmålas, Usama Bin Laden stöddes av USA under 80-talet men idag klassas han som den främste terroristen av alla.

Johan Älvgren hoppas att utställningen kan sprida ett fredsbudskap där gränserna suddas ut och allt inte är svart eller vitt.

– Historien visar att terrorism inte har kunnat bekämpas genom krig men att metoder baserat på icke-våld kanske fungerar.

Föreningen Fredsmuseum på Uppsala Slott arbetar även med pedagogisk verksamhet, både ute på skolor och genom att skolklasser besöker museet. I samband med detta arrangeras filmvisningar med uppföljande diskussioner och interaktiva övningar.

Samma mekanismer som leder till det som klassas som terrorism, av exempelvis stater eller terrororganisationer, kan även florera, om än i annan skala, i den lokala miljön. Lokalt kan det visa sig som till exempelvis mobbing eller våld på en skolgård menar Johan Älvgren.

– Även hur vi bemöter/bekämpar terrorismen kan tänkas översättas till mer vardagliga situationer.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Medierna delar mördarens världsbild

De reaktioner som följde på attackerna – långt in på lördagen – visar att liberala proffstyckare delar den norske massmördarens förvridna syn på islam, skriver Kristian Borg.

Fria Tidningen

Djup skildring av barnsoldaten på Guantanamo

Kanadensiske Omar Khadr var bara 15 år när han greps av amerikanska soldater i Afghanistan för nästan nio år sedan. Han är den ende västerlänning som fortfarande sitter fängslad på Guantanamo. En ny film berättar om hans öde.

Fria Tidningen

Vårt omättliga behov av Usama bin Ladin

En ikon har dödats, men som alla vet är ikoner inte beroende av en kropp för att leva. För det Marilyn Monroe eller Che Guevara representerade var det snarare en fördel att lämna den fysiska världen. Väl befriade från fysikens lagar skapar vi ikoner efter våra behov och önskemål.

Fria Tidningen

En krisgrupp med våldsam agenda

Sedan det kalla krigets slut har antalet tankesmedjor och ”oberoende analysinstitut” med säkerhetspolitiskt fokus vuxit lavinartat. Men de är inte alltid så fredsälskande och opartiska som de vill ge sken av, visar en kritisk studie av ett av de mest framgångsrika instituten.

Fria Tidningen

Kriget stärker könsroller

Etikforskaren Anna T. Höglund har undersökt USA:s krig mot terrorismen ur ett genusperspektiv. I hennes nya bok argumenterar hon för att USA tog ett steg tillbaka mot traditionella könsroller efter 11 september.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu